- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
57

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Stadsbildning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

köpmän. I Visby uppkom redan på ett tidigt stadium, förmodligen redan under 1100-talet, en tysk bosättning i samband med handelsförbindelserna söderut, sannolikt den första inom det område som nu tillhör Sverige. Folkungatiden gav sedan det i trängre mening svenska stadsväsendet en ny impuls. Det är visserligen långt ifrån säkert att Birger Jarl verkligen bör anses som Stockholms grundläggare, fastän en närmast på Erikskrönikan grundad tradition har gjort honom därtill. Men däremot är det tydligt att en stadsplan som därefter under lång tid kom att prägla Stockholm härstammade från hans regering och att staden då åtminstone blev starkt utvidgad, om ej skapad från grunden. Bergshanteringens egentliga uppkomst under Folkungatiden bidrog också till att sprida stadsbebyggelsen över Mellan-Sverige. Det vore givetvis av stort intresse att bilda sig en föreställning om storleken av de på detta sätt uppkomna samhällena, ty befolkningsförhållandena utgöra något av det mest grundläggande för hela samhällsstrukturen. Tyvärr finns det knappast någon ekonomisk eller social företeelse som är svårare att fastställa för äldre tider, därför att en räkning av folkmängden erbjuder mycket större svårigheter än icke-statistikern föreställer sig. Sverige har världens ojämförligt äldsta befolkningsstatistik, men den började likväl som officiell så sent som 1749 och kan icke ens genom bearbetning av äldre uppgifter föras längre tillbaka än till 1720. Dessförinnan är man hänvisad till vittgående slutsatser ur ett sprött och otillfredsställande material. Detta gäller främst länderna som helhet, men icke heller för mindre områden går det som regel att komma till mer än ganska löst grundade antaganden för flertalet äldre tidpunkter. Trots detta må det nämnas att Henrik Schück nyligen har uppskattat folkmängden i Stockholm på 1400-talet, då staden efter all sannolikhet var landets största, till 4 000 à 5 000, sålunda motsvarande ungefär Filipstad eller Hedemora för närvarande. I första rummet påverkades de svenska städernas utveckling av de hanseatiska köpmännen. Redan från ett tidigt stadium visa namnen på borgare att dessa måste ha varit tyskar. Tyskarnas intresse i den svenska bergshanteringen föranledde deras bosättning också utanför sjöstäderna, uppe i landet. De svenska städernas hela utveckling under Medeltiden stod i starkare eller svagare och vanligen i hög grad under tyskt inflytande, och stadsväsendets utbredning sammanhängde antagligen närmast med att hanseaternas handelsfärder sträckte sig allt längre in i landet. Betecknande för läget är bestämmelsen i den omkring 1300-talets mitt tillkomna stadslagen att halva antalet rådmän i städerna skulle vara tyskar, vilket rent av kan tänkas ha varit en säkerhetsåtgärd för svenskarna, nämligen med syfte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free