- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
59

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Hantverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppkomst måste därför gälla uppkomsten av särskild yrkesutövning för sådana ändamål, med andra ord en arbetsfördelning som skapar särskilda yrkeshantverkare, icke enbart handaslöjd som sådan. Också yrkeshantverkarnas förekomst är säkerligen mycket gammal; äldst är förmodligen smedsyrket, som också i folktraditionerna allmänt var utrustat med stor mystik. Vad Sverige beträffar omtala landskapslagarna redan i tidiga handskrifter relativt ofta smeder och därvid icke blott vanliga grov- och klensmeder utan också silver- och guldsmeder, vilket tyder på deras förekomst icke blott över huvud taget utan på själva landsbygden. En rad andra viktiga hantverkare, sådana som snickare eller timmermän, bagare, skräddare och skomakare finner man däremot endast i relativt sena handskrifter av landskapslagarna. Så långt det förekom lanthantverk, förelåg emellertid tydligen en yrkesdifferentiering inom själva det agrara samhället. Böndernas antal var ju så stort och städerna så obetydliga att det helt enkelt icke gick för sig att förmena lantbefolkningen sådana yrkesutövare i deras egen krets, trots att man ärligt försökte det. Men å andra sidan är det givet att hantverket i städerna spelade en långt större roll i förhållande till deras totala invånarantal; förmodligen voro hantverkarna städernas ojämförligt största yrkeskategori. Därför är det att vänta långt större förekomst av hantverk i stadslagarna, vilket också motsvarar verkligheten. I städerna, naturligtvis särskilt i Stockholm, uppstod redan under Medeltiden en stark uppdelning mellan olika yrken, så att man under de följande århundradena icke fick något nämnvärt tillskott av nya yrkeskategorier, annat än i den mån som nya behov inställde sig eller en varuförädling övergick från hushållen till särskilda yrkesmän. Stadshantverkarna arbetade emellertid förmodligen ej för böndernas så att säga vardagsbehov utan sörjde för dem vid deras stads- eller marknadsbesök, och i övrigt närmast för de egna borgarna ävensom adeln och kyrkan. Också i städerna dröjde det länge innan sådana yrken som exempelvis bagare och bryggare, kanske också slaktare, utträngde motsvarande verksamhet inom hushållen. På landsbygden var hantverksarbetet inom själva hushållen naturligtvis i långt större utsträckning bibehållet; det utgjorde komplementet till begränsningen i lanthantverkets yrkesdifferentiering, som alltså ej i första rummet innebar att marknaden för stadshantverkarna inom lantbefolkningen blev större. Det yrkesmässiga hantverket drevs i ytterligt liten skala. Det vanliga var förmodligen att hantverkaren över huvud taget inga andra medhjälpare hade än sina familjemedlemmar; och ganska länge efter Medeltidens slut var det undantag att han hade både en gesäll och en lärpojke. Den plats som diskussionen av hantverkets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free