Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Hantverk - Penningväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetarproblem får i källorna beror därför närmast på att
undantagsföreteelserna äro vad som främst blir föremål för uppmärksamhet och
reglering.
Man måste noga akta sig för att förväxla hantverket och
hantverksorganisationerna, vare sig dessa hade en enkel form eller
utpräglades till vad man senare kom att kalla skråväsende. I Norden
var hantverkets organisation en synnerligen sen företeelse i
jämförelse med Mellan- och Västeuropa, och en företeelse som över
huvud taget knappast någonsin kom att spela samma roll som längre
söderut. På grund av sakens natur var det nämligen nästan uteslutet
på landsbygden, därför att det på sin höjd fanns en enda hantverkare
i var socken för var och en av de mest ofrånkomliga uppgifterna;
och landsbygden förblev mycket viktigare i Sverige än i flertalet
mellan- och västeuropeiska länder. Emellertid var skråväsendet hos
oss också i städerna en sen företeelse. Magnus Erikssons omkring
1300-talets mitt avslutade stadslag omtalade det ej, och ett
viktigare, negativt bevis för dess underordnade vikt är att stadslagen
överlämnade kontrollen av yrkesutövningen åt borgmästare och råd,
trots att den utgjorde en av skråväsendets huvuduppgifter. Det första
bevarade privilegiet för en hantverksorganisation eller ett ”ämbete”
— den latinska beteckningen är intressant nog ”universitas” —
härstammar från år 1356 och gäller skräddarna i Stockholm.
”Universitas sartorum”, som uttrycket lyder, var alltså något helt annat
än en ”tillskärarakademi”, men beteckningen utgör en nyttig
påminnelse om att universiteten utgöra den enda nutida, viktiga
organisation som har bevarat skråväsendets särskilda korporativa prägel.
Mot Medeltidens slut finner man i Stockholms tänkeböcker 12 à 15
hantverksorganisationer, och då hade skråväsendet uppenbarligen
till stor del brutit igenom i den största staden.
Allt detta utgjorde emellertid som sagt små och lätta
överbyggnader på ett socialt fastän ej ekonomiskt, till sin typ fastän ej till
sina yrkesuppgifter, nästan renodlat agrariskt samhälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
