- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
60

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Hantverk - Penningväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetarproblem får i källorna beror därför närmast på att undantagsföreteelserna äro vad som främst blir föremål för uppmärksamhet och reglering. Man måste noga akta sig för att förväxla hantverket och hantverksorganisationerna, vare sig dessa hade en enkel form eller utpräglades till vad man senare kom att kalla skråväsende. I Norden var hantverkets organisation en synnerligen sen företeelse i jämförelse med Mellan- och Västeuropa, och en företeelse som över huvud taget knappast någonsin kom att spela samma roll som längre söderut. På grund av sakens natur var det nämligen nästan uteslutet på landsbygden, därför att det på sin höjd fanns en enda hantverkare i var socken för var och en av de mest ofrånkomliga uppgifterna; och landsbygden förblev mycket viktigare i Sverige än i flertalet mellan- och västeuropeiska länder. Emellertid var skråväsendet hos oss också i städerna en sen företeelse. Magnus Erikssons omkring 1300-talets mitt avslutade stadslag omtalade det ej, och ett viktigare, negativt bevis för dess underordnade vikt är att stadslagen överlämnade kontrollen av yrkesutövningen åt borgmästare och råd, trots att den utgjorde en av skråväsendets huvuduppgifter. Det första bevarade privilegiet för en hantverksorganisation eller ett ”ämbete” — den latinska beteckningen är intressant nog ”universitas” — härstammar från år 1356 och gäller skräddarna i Stockholm. ”Universitas sartorum”, som uttrycket lyder, var alltså något helt annat än en ”tillskärarakademi”, men beteckningen utgör en nyttig påminnelse om att universiteten utgöra den enda nutida, viktiga organisation som har bevarat skråväsendets särskilda korporativa prägel. Mot Medeltidens slut finner man i Stockholms tänkeböcker 12 à 15 hantverksorganisationer, och då hade skråväsendet uppenbarligen till stor del brutit igenom i den största staden. Allt detta utgjorde emellertid som sagt små och lätta överbyggnader på ett socialt fastän ej ekonomiskt, till sin typ fastän ej till sina yrkesuppgifter, nästan renodlat agrariskt samhälle.

Penningväsende

Det återstår endast att tala om penningväsendet. Ett lands penningväsende intar vanligen något av en särställning i dess ekonomiska liv. Visserligen medför det återverkningar på alla områden, såsom redan har framhållits i samband med naturahushållningen; men det är vanligen av mer oblandat ekonomisk beskaffenhet än något annat i samhället. Penningväsendet måste därför nästan med nödvändighet framställas skilt från det ekonomiska livet i övrigt. Det medeltida penningväsendet i Sverige företedde ej stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free