- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
61

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Penningväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avvikelser från andra länders. Sverige hade en kort episod av inhemsk myntning så tidigt som under Olof Skötkonung, och att hans mynt verkligen tjänstgjorde som bytesmedel kan man gå ut ifrån, fastän kvantiteten förmodligen var obetydlig. Myntningen återupptogs sedan först under Knut Eriksson, mot 1100-talets slut. Emellertid kan man omöjligt uppfatta denna sporadiska förekomst av inhemsk myntning som uttryck för att det skulle ha saknats bytesmedel i penningform under de långa mellantider då man icke hade tillgång till svenskt mynt. Tvärtom spelade det utländska myntet i äldre tider nästan alltid en stor roll, så långt penningar över huvud taget gjorde det. Detta sammanhängde delvis med utrikeshandelns natur, särskilt vid den frånvaro av växeltransaktioner som länge fortfor att råda i ett så avsides beläget land som Sverige. Varje handelstransaktion fick nämligen då avgöras för sig, man kunde icke utan vidare, såsom under ett system med utländska växlar, kvitta import- och exportvaror mot varandra, utan var beroende av att dessa voro till finnandes på samma handelsplatser och vid samma tidpunkter. Det måste då givetvis ofta bli nödvändigt att ta emot utländska pengar, därför att lämpliga ”motvaror” ej funnos på platsen. Detta hade alltså sin betydelse också för länder med inhemsk myntning, och det ledde till cirkulation av in- och utländska mynt om varandra, alldeles oavsett de utländska mynt som gingo till skattsamling, vilka i allmänhet voro de mest eftersökta och värdebeständiga. Men i den mån den inhemska myntningen icke var tillräckligt stor, gjorde sig också en penningbrist gällande, som ledde till avsiktlig import av utländskt mynt, emot exportvaror, som sålunda ej uppvägdes av importvaror. Penningbristen måste nämligen locka till import av pengar, vare sig man enligt det klassiskt teoretiska schemat vill tänka sig så låga inhemska priser att exporten blev större än importen eller, vid en export som ej kunde eller fick utvidgas, en så att säga överhetlig vilja till förvärv av utländska pengar och motsvarande reduktion av varuimporten; ett uttryck för det senare var den s.k. silverväxeln, som innebar en skyldighet för köpmännen att inbetala vissa belopp i silver i samband med tullbetalning. Behovet av pengar berodde i sin ordning på två faktorer, nämligen dels naturahushållningens utbredning och dels prisnivån. Visserligen får man med största försiktighet ta den penningbrist som alltid klagades över, ty den behövde ej betyda annat än att de klagandes inkomster voro mindre än man av den ena eller andra anledningen ansåg sig kunna göra anspråk på. Emellertid har man bättre bevis för en penningbrist i ordets egentliga mening, när det talades om en sådan brist på pengar att människor ”ej kunde komma ifrån varandra” eller dylikt. Det var också större sannolikhet för en sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free