- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
77

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Den ekonomiska politikens ledstjärna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den ekonomiska politikens ledstjärna 77 Sveriges rike gåvo honom ett starkt intresse i att hålla samfärdseln öppen mellan landets olika delar. Just på hans tid hade de tyska furstarna börjat lägga hinder i vägen för livsmedelshandeln mellan olika landsdelar, för att därigenom hindra uppkomsten av livsmedelsbrist — som i verkligheten snarast befordrades därigenom. Det kände Gustaf Vasa ej den minsta lust att imitera, det stred ju alldeles emot hans eget handelsintresse, ty livsmedel var vad han i första rummet handlade med. Man behöver ej stor fantasi för att förstå vad en sådan inriktning som hans på denna punkt måste ha betytt för ett land med Sveriges usla landsvägar och glesa bebyggelse. Det andra hänseende vari Gustaf Vasas iver för ekonomiska fördelar åt kronan och kungahuset tog sig uttryck var genom den i hans ögon förmodligen viktigaste sidan av reformationen, nämligen kyrko-reduktionen. Därigenom berövades kyrkan hela sitt stora jordinnehav, som till en mindre del övertogs av adeln och till den ojämförligt största delen av konungen. Samtidigt begagnade han alla, även de minst hållbara argument för att bevisa att egendomar ursprungligen hade tillhört hans släkt och att han på den grund hade rätt att ”börda” dem, dvs. få dem överlåtna på sig; Gustaf Vasas kusin, ”hustru Brita”, stod alltid till tjänst som vittne till hans fördel. I samband med den medeltida jordbesittningen har fördelningen av jorden på olika slags innehavare, dvs. hemman med vad som kallas olika jordnatur, tidigare (36) angivits sådan den var vid Medeltidens slut. Här meddelar jag nu resultatet av Gustaf Vasas olika åtgärder på detta område, varvid ingen skillnad göres på kronohemmanen och Vasahusets s.k. arv och eget, de gustavianska arvegodsen. Procentuellt fördelade sig grupperna på följande sätt: Krono Kyrko Frälse Skatte Summa Vid Medeltidens slut . . 5.6 21.3 20.7 52.4 100.o Vid Gustaf Vasas död . 28.5 — 21.4 50.1 100.o Som man finner, hade adeln sammanlagt vunnit mycket litet, medan kronan och kungahuset hade drygt femdubblat sitt bestånd; skattebönderna hade så långt ifrån vunnit att de tvärtom hade fått avstå något, men de behöllo dock i det väsentliga sitt gamla jordinnehav. Vill man i ett par ord sammanfatta Gustaf Vasas egenskaper som ekonomisk politiker eller rättare sagt som Sveriges rikes storföretagare, så uttryckes detta bäst på det sättet att han hade en — i både god och mindre god mening — enastående ekonomisk skicklighet, men däremot egentligen ingen ekonomisk fantasi. Den samhällstyp han kände från sin ungdom stod för honom som den enda rätta, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free