- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
78

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Den ekonomiska politikens ledstjärna - Välmåga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) hans idéer voro bestämda av dess villkor; men den skulle skapa helt nya resultat genom att verka med största möjliga effektivitet, först och främst till kronans och hans eget bästa, därnäst till undersåtarnas. Det fanns bokstavligen ej ett enda slag av ekonomisk verksamhet som Gustaf Vasa icke ansåg sig förstå bättre än dess utövare, frågan må ha gällt jordbruk, handel, hantverk, sjöfart, bergshantering, penningväsende eller annat. Eftersom våra källor för kännedomen om Sveriges ekonomi på hans tid till mycket stor del bestå i hans egna i 29 band utgivna brev, så kan det ibland bli svårt att veta om han bedömde förhållandena riktigt. Men frånsett de visserligen talrika fall då antingen hans intresse eller hans av andra skäl förutfattade mening lade hinder i vägen, får man onekligen närmast intrycket att han satt inne med en allsidig insikt som är mycket svår att förklara, i betraktande av hur pass begränsade tillfällen han hade haft att förvärva sådana insikter före sitt trontillträde. Det förefaller därför som om han hade begagnat själva sin maktutövning till att göra sig hemmastadd på de mest olikartade områden. I ekonomisk insikt finns det ingen svensk regent som ens tillnärmelsevis har kurmat jämföras med honom; i långt högre grad än något annat var han den ut i fingerspetsarna praktiske ekonomen på tronen, och i Sveriges ekonomiska historia intar han därför en alldeles enastående plats. Gustaf Vasas begränsning låg i vad man under sådana förhållanden kunde ha väntat, nämligen dels i idealitet, dels rent praktiskt i sinne för utrikespolitik och kännedom om andra länders förhållanden. Men för Sveriges ekonomiska historia saknade det senare på den tiden nämnvärd direkt betydelse. Välmåga Resultatet av det hela blev en mycket anmärkningsvärd välmåga i de breda lagren. Ostörd av knektar och rövare fick den svenske bonden icke blott odla utan också förtära sin avel, han kunde plöja, så och skörda sina fält utan risk att de skulle förstöras eller någon annan beröva honom frukterna. Med Geijers ord i Odalmannen: han kunde så i blodbestänkt mark. Men visserligen var den välmåga som på detta sätt kom till stånd ganska barbarisk. Detta innebar ej blott att födan förblev salt och torr. Ännu viktigare var att den inskränktes till ett fåtal varor, som var för sig förtärdes i efter moderna begrepp enorma kvantiteter: bröd, salt och torrt kött, fläsk och fisk samt grönsaltat smör. Typen har redan förut angivits under behandlingen av Medeltiden. Om den inställningen är rimlig, att det materiella — och för övrigt också andliga — framåtskridandet består i ökad differentiering, så kan en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free