- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
80

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Välmåga - Bergshantering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

80 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) om ett fysiologiskt sett mycket anmärkningsvärt välstånd. Men icke mindre tydligt framträder enformigheten i näringen under 1500-talet, vartill sedan kommer det redan påpekade att nästan all föda för de breda lagren var salt eller torr. De enorma mängder — i detta fall dock huvudsakligen färsk föda — som förtärdes av hovet och aristokratien få visserligen ses i ljuset av att däri måste ha ingått vad som gick till deras gäster; eljest kunde man svårligen tänka sig att så enorma kvantiteter skulle ha kunnat gå åt. Men å andra sidan voro hovets herrar och damer å sin sida gäster hos andra, och man kommer därför ej ifrån att förtäringen av fast föda var omåttlig. Ännu mer gäller detta ölet, som för deras del låg emellan 1 900 och 2 100 kalorier per dag, som tabellen visar, gent emot 26 i medeltal för svenska folket 1912/13. Sannolikt frossade de socialt högre stående till vardags på det sätt som bönderna endast gjorde vid högtidliga tillfällen; den efter moderna förhållanden enorma dödligheten, och ej mindre sjukligheten i livstiden, sammanhängde säkerligen med omåttligheten i mat och dryck. För de breda lagren får man samtidigt räkna med missväxterna som orsak till att den utspisning som nu har visats tidtals utan tvivel måste frångås; men för 1500-talets del förefalla nödtiderna ha varit ganska tunnsådda mot vad som senare blev fallet. Bergshantering Den enda väsentliga förändring som Sveriges näringsliv undergick på Gustaf Vasas tid gällde järnhanteringen, och detta område var också det enda där Gustaf Vasa själv hade en bestämd vilja att ändra det medeltida samhället; när han ville något ville han det alltid intensivt — ”quod vult, valde vult” — och hans iver för en förändring på denna punkt var också stor. Han gjorde mycket för nybildningen, fastän den främst genomfördes av de tyska smeder som han införskrev och använde i sin egen tjänst, samtidigt med att han också lät dem bygga åt bergsmännen. Såsom redan på sitt ställe har sagts, hade den indirekta järnpro-cessens första led i princip fått sin lösning genom masugnsprocessen, i Sverige senast från 1400-talets mitt, och på detta område vidtog Gustaf Vasa icke veterligen några åtgärder. Ändringen låg i stället i järnhanteringens andra led, den ”färskning” eller smidbargörning som det osmidbara tackjärnet nödvändigt krävde för att tjäna andra ändamål än gjutning. För samtiden tedde sig den reform det därvid gällde som ett utbyte av produkter, med andra ord ersättning av osmundsjärn med en arman vara. Den nya varan fick det i Sveriges ekonomiska historia ryktbara namnet stångjärn, därför att järnet blev utsmitt i stänger, i stället för att ”huggas” i osmundar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free