- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
82

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Bergshantering - Näringslivets reglering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

82 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) bygga där en sådan svår byggning med sådane stort hus, likasom det skulle vara någon domkyrka”. Också häri visade det sig att järnhanteringen företrädde det enda i djupare mening nya inom Sveriges näringsliv under 1500-talet. Kopparhanteringen förde en tynande tillvaro på Gustaf Vasas tid, trots att han förmodligen intresserade sig ännu mer för denna än för järnhanteringen och — utan resultat — försökte ändra dess organisation. Men under 1500-talets sista två årtionden började kopparhanteringen skjuta stark fart, gynnad av en enastående prisstegring, som i sin ordning var en verkan av att Spanien, på den tiden Europas mäktigaste rike, till allmän häpnad övergick till kopparmyntfot, trots att det ägde världens rikaste silvergruvor. Å andra sidan medförde just den inströmning av silver som kom från Amerika, att silverhanteringen i Sverige tedde sig ännu mer minimal än den eljest skulle ha gjort. Den samtidiga utvecklingen av järnhanteringen och kopparhanteringen resulterade i ett förut okänt uppsving för Sveriges export, och förändringarna inom bergshanteringen lade grunden till det ojämförligt viktigaste på produktionens område som skulle komma att prägla den följande perioden. Näringslivets reglering I fråga om näringslivets reglering liksom på nästan alla andra punkter stod Gustaf Vasa helt och hållet på medeltida grund, dvs. han var i och för sig övertygad anhängare av den stadsekonomiska politik som såg en huvuduppgift i att förbehålla städerna alla s.k. stadsnäringar, sålunda handel, sjöfart och hantverk. Den stora frågan var alltid främst vad man skulle göra åt ”landsköpet”, böndernas outrotliga strävan att själva driva handel i stället för att föra sin avel till de avskydda städerna och där täcka sina behov. Men trots sin övertygelse om det oriktiga i ett sådant tillstånd företog Gustaf Vasa ingenting av grundläggande natur på detta område. Han utfärdade visserligen en ström av förbud mot landsköpet men förklarade exempelvis vid ett tillfälle, som svar på Stockholmsborgarnas klagomål, att det var lika svårt att avskaffa alla landsköpmän som att ”fånga alla de ulvar i skogen löpa”. Med sin intensivt praktiska blick nöjde han sig över huvud taget i de allra flesta fall med att ”laga efter lägligheten”, och gav därför mycket stridiga föreskrifter i olika fall, fastän han vanligen gav dem en principiell utformning som de ofta i verkligheten icke kunde bära. Men under Gustaf Vasas söner och framför allt under Karl IX började man mer konsekvent genomföra den stadsekonomiska politiken. Förebilden blev därvid i stor utsträckning de nordtyska stä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free