- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
84

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Näringslivets reglering - Hertigdömena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) det föreskrivna antalet var fyllt. I viss mån intog han emellertid därvid något av en särställning, som övertygad anhängare av en hant-verksmonopolism, tydligen under inflytande från de tyska städerna, kanske särskilt de nordtyska. När också denna fråga på nytt kom upp, tidigt under Gustaf II Adolfs regering (1621 och 1622), var man långt mer uppmärksam på faran av skråväsendets missbruk och yrkenas monopoltendenser. Men resultatet av de upprepade regleringarna under 1600- och 1700-talen blev icke desto mindre en utbredning av skråväsendet, trots att detta bland de styrande efter Karl IX knappast hade någon enda övertygad anhängare och ganska många verkliga motståndare. Det skulle dock dröja ända in på 1700-talet, innan skråväsendet spred sig över landsortens småstäder; och till själva landsbygden trängde det så gott som aldrig. Sverige hade under Medeltiden endast haft små och — med undantag för Stockholm — maktlösa städer. Men icke desto mindre ledde regeringsmaktens ingripande på den inre handelns och hantverkets områden till att samma politik som utomlands, genom inflytelserika städer, hade uppkommit på den lokala splittringens grund överfördes till Sverige, trots att Sverige ej hade haft någon nämnvärd ursprunglig lokal splittring. Hertigdömena Det starka inflytande som hertig Karl utövade under — men till stor del gent emot — sin då regerande broder Johan III kunde ha medfört en djupgående splittring av landet på ett så sent stadium som 1500-talets senare årtionden, nämligen genom den politik han, fortfarande efter tyska mönster, bedrev i syfte att göra sitt hertig-döme till en sluten ekonomisk enhet och där genomföra en reglering utan samband med den som rådde i riket för övrigt. Vad som över huvud taget gjorde en sådan politik möjlig var själva tillkomsten av hertigdömena, och de voro ju Gustaf Vasas verk. På sin tid hade åtgärden utan tvivel dikterats av önskan att utplantera den enhetliga statsmakten i olika landsdelar, för att därigenom få bättre kontroll över kronans lokala myndighetsorgan, fogdar och ståthållare, i den odelade kungamaktens och Vasahusets gemensamma intresse. Det framgår utan svårighet att förklaringen därvid låg i naturahushållningens ordning, som ju lade starka hinder i vägen för uppgiften att från en central punkt hålls öga på lokala makthavare. Men för att kunna genomföras enligt sin avsikt skulle Gustaf Vasas syfte tydligen ha förutsatt obrottslig sammanhållning mellan alla hans söner, och därpå var i verkligheten ej att tänka. Om hertigdömena hade blivit långlivade, kunde de därför ha verkat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free