Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Näringslivets reglering - Hertigdömena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600)
det föreskrivna antalet var fyllt. I viss mån intog han emellertid
därvid något av en särställning, som övertygad anhängare av en
hant-verksmonopolism, tydligen under inflytande från de tyska städerna,
kanske särskilt de nordtyska. När också denna fråga på nytt kom
upp, tidigt under Gustaf II Adolfs regering (1621 och 1622), var
man långt mer uppmärksam på faran av skråväsendets missbruk och
yrkenas monopoltendenser. Men resultatet av de upprepade
regleringarna under 1600- och 1700-talen blev icke desto mindre en
utbredning av skråväsendet, trots att detta bland de styrande efter Karl IX
knappast hade någon enda övertygad anhängare och ganska många
verkliga motståndare. Det skulle dock dröja ända in på 1700-talet,
innan skråväsendet spred sig över landsortens småstäder; och till
själva landsbygden trängde det så gott som aldrig.
Sverige hade under Medeltiden endast haft små och — med
undantag för Stockholm — maktlösa städer. Men icke desto mindre ledde
regeringsmaktens ingripande på den inre handelns och hantverkets
områden till att samma politik som utomlands, genom inflytelserika
städer, hade uppkommit på den lokala splittringens grund överfördes
till Sverige, trots att Sverige ej hade haft någon nämnvärd
ursprunglig lokal splittring.
Hertigdömena
Det starka inflytande som hertig Karl utövade under — men till
stor del gent emot — sin då regerande broder Johan III kunde ha
medfört en djupgående splittring av landet på ett så sent stadium
som 1500-talets senare årtionden, nämligen genom den politik han,
fortfarande efter tyska mönster, bedrev i syfte att göra sitt
hertig-döme till en sluten ekonomisk enhet och där genomföra en reglering
utan samband med den som rådde i riket för övrigt. Vad som över
huvud taget gjorde en sådan politik möjlig var själva tillkomsten
av hertigdömena, och de voro ju Gustaf Vasas verk. På sin tid hade
åtgärden utan tvivel dikterats av önskan att utplantera den enhetliga
statsmakten i olika landsdelar, för att därigenom få bättre kontroll
över kronans lokala myndighetsorgan, fogdar och ståthållare, i den
odelade kungamaktens och Vasahusets gemensamma intresse. Det
framgår utan svårighet att förklaringen därvid låg i
naturahushållningens ordning, som ju lade starka hinder i vägen för uppgiften att
från en central punkt hålls öga på lokala makthavare. Men för att
kunna genomföras enligt sin avsikt skulle Gustaf Vasas syfte tydligen
ha förutsatt obrottslig sammanhållning mellan alla hans söner, och
därpå var i verkligheten ej att tänka.
Om hertigdömena hade blivit långlivade, kunde de därför ha verkat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
