Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Penningväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600)
Mynt från Vasatiden
T.v. daler från 1534, i mitten riksdaler från 1595 och t.h.
vadstena-klipping från 1568
märka i silvermängd räknat, som fadem hade åstadkommit; det var
därvid Gustaf Vasas samlade silverskatter som kommo till
utmynt-ning. Detta gick under Erik XIV:s regering tillsammans med en
betydlig försämring; men Johan III:s åtgärder i denna riktning voro
långt mer vittgående. Redan tidigt under hans regering fick en
myntrealisation företagas, dvs. de dåliga mynten måste skrivas ned; och
den nya myntförsämring som vidtog under hans sista år gick ännu
längre, med påföljd av en ny myntrealisation efter hans död. Denna
senare omvälvning gav upphov till kanske den första svenska tydliga
framställningen av en myntförvirrings verkningar, nämligen i
Stockholms stads tänkebok för 1592/93. Den tydligen ovanligt intelligente
stadsskrivaren uttryckte sig på följande sätt: ”Åren 91 och 92 slogs
av ted ringa myntet för mycket, och strax ökades dyr tid, mynts
föraktelse, och allt gott tappades bort, så att ingen ville på sistone
sälja sitt gods för ted ringa och svaga myntet”. På ett annat ställe
i tänkeboken sades uttryckligen att ingen ville ta emot pengar för
sina varor, ”utan de som försiktiga voro, de bytte gods för gods”,
dvs. naturabytet tog fart som följd av penningväsendets ödeläggelse,
något som man också kunde finna efter det första världskriget. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
