- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
87

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Penningväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Penningväsende 87 ett på nytt återställt myntväsende gick emellertid Sverige in i den nya perioden. I utvärtes måtto företog redan Gustaf Vasa en förändring av myntet med varaktiga följder, nämligen genom att vid sidan av det nästan ständigt försämrade, inom landet cirkulerande myntet, det s.k. kurantmyntet, låta slå ett värdebeständigt mynt. Detta kallades daler och fick nästan exakt samma silvervärde som de många utländska dalermynten. I äldre tider hade man nämligen hunnit vänja sig vid de ständiga försämringarna av kurantmyntet och funnit medel att undgå några av deras mest ödesdigra verkningar. Detta skedde genom att ingå avtal och grunda — åtminstone internationella — handelstransaktioner på ett annat mynt än kurantmyntet, nämligen på ett som var oberört av det inhemska myntsystemets förvirringar; när man förut hade använt utländska mynt av särskild oföränderlighet för dessa ändamål, så föreföll det sannolikt Gustaf Vasa naturligt att ersätta dem med ett mynt som slogs inom landet. Den svenska dalems roll i detta hänseende blev visserligen icke ens inom Sverige lika stor som de utländska myntens, men avsikten uppnåddes så till vida att dalems oberoende av det inhemska myntsystemet och oföränderlighet i silverhalt bevarades. Mot periodens slut, på 1590-talet, företogs emellertid den till formen mycket stora förändring däri att dalern infogades i det inhemska myntsystemet, blev ett kurantmynt med fast värde i förhållande till de övriga kurantmynten, nämligen motsvarande fyra mark och sålunda berövad sin värdebeständighet. Den verkliga förändringen inskränkte sig dock till att ge kurantmyntet ett tillskott av högre valör än marken, att ge fyra-markstycket ett särskilt namn: daler. Ty det värdebeständiga myntet som sådant förblev oberört därav, enda förändringen för dess del inskränkte sig till namnet, i det att vad som förut hette daler nu kom att kallas med ett nytt, snart ryktbart namn: riksdaler. Vad själva detta mynts beskaffenhet angår, förblev riks-dalern sedan nästan fullständigt oförändrad så länge den över huvud taget existerade inom det svenska penningväsendet, utan hinder av att penningsystemet i övrigt genomgick mycket växlande öden. Just häri låg räddningen från vissa av penningförvirringens verkningar. Ty man kunde då ge och ta lån samt uttrycka andra uppgörelser i riksdaler och därigenom försäkra sig om att betalningarna skulle ske i överensstämmelse med avsikten, trots att de som regel blevo fullgjorda i det växlande antal daler eller mark som svarade mot ett bestämt antal riksdaler. Prisutvecklingen, som alltid mer eller mindre sammanhänger med penningväsendets beskaffenhet, påverkades mycket riktigt av de många myntförsämringar som nu ha omtalats. Men vid sidan av dessa, enbart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free