Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Penningväsende - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600)
av svenska åtgärder påverkade prisstegringar hade en internationell
prisrevolution satt in under 1500-talet, vid olika tidpunkter i olika
länder, men överallt direkt eller indirekt i främsta rummet föranledd
av det stora silverinflöde som några årtionden efter Amerikas
upptäckt hade börjat komma från Mexiko och Peru. Till ett så pass
isolerat land som Sverige nådde denna prisrevolution av lätt
förklarliga skäl ovanligt sent, i högre grad egentligen först under 1600-talets
första årtionden, vartill en hel del olika faktorer av betydelse för
penningvärdet i ett land lämnade sina bidrag. Huvudanledningen var
främst dels utrikeshandelns obetydliga omfång, dels också vad man
kallar en försämrad bytesrelation till utlandet, dvs. en tendens till
försvagad utländsk efterfrågan på svenska exportvaror, relativt till
efterfrågan på Sveriges importvaror. Först när båda dessa
förutsättningar samtidigt ändrades, i det att svensk koppar och svenskt järn
blevo föremål för ökad utländsk efterfrågan och utrikeshandeln under
inflytande därav tilltog, fanns det förutsättningar för en överföring
av de utländska prisstegringarna till Sverige. Omedelbart efter att
hela denna nya faktor hade upphört att göra sig gällande, fingo
emellertid inhemska företeelser på penningväsendets område så
mycket större betydelse, att den internationella prisrevolutionen
inverkade mindre på det svenska näringslivet än på flertalet länders.
Sammanfattning
Sveriges ekonomiska liv under 1500-talet bar över huvud taget en
prägel som icke länge kunde väntas överleva Medeltidens slut, och
det anmärkningsvärda är ej att ändringen till sist inträdde utan
tvärtom att den inträdde så sent. Själva det namn jag har givit
perioden, den organiserade Medeltidshushållningen, åsyftar att vara
ett uttryck för att den pekade bakåt och icke framåt. Den var
nämligen grundad på både politisk, ekonomisk och kulturell isolering.
Statens anspråk på befolkningen voro varken av den karaktär eller
av den omfattning att naturahushållningen hade börjat kännas som
ett band för någondera parten. Det allmänna hade därnäst icke behov
av större betalningar utomlands och ställde därför inga stora anspråk
på en export som kunde skapa utländska betalningsmedel.
Befolkningen å sin sida hade tillägnat sig så litet av nya levnadsvanor, att
importen saknade väsentlig betydelse för mer än ett litet skikt, med
ett enda, visserligen viktigt undantag: salt.
Om man numera hade lust att sätta vackra etiketter på olika
historiska skeden, ginge det väl för sig att kalla senare delen av Gustaf
Vasas regering den lyckliga tiden i svenska folkets historia.
Förmodligen var det med större skäl än vanligt som man under den följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
