Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Sammanfattning - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Appendix 89
tiden gärna förläde guldåldern till landsfaderns regemente. Men
det var en guldålder av utpräglat konservativt och orörligt kynne,
vilket guldåldrar förmodligen nästan alltid äro; ty stora förändringar
komma sällan till stånd utan att vålla stora lidanden så länge de
pågå, hur mycket de än sedan eventuellt må förbättra läget för de
breda lagren på lång sikt.
Redan halvseklet efter Gustaf Vasas död började undergräva
detta händelselösa tillstånd. Sverige drogs in i Östersjöpolitikens
virvlar, det inre lugnet var icke vad det hade varit,
renässanskulturen grep omkring sig och ställde stora anspråk på befolkningen
både genom de stora byggnadsföretagen och på annat sätt,
samtidigt med att vad gammalt och fornt varit miste något av sitt grepp
över sinnena. Produktionens omläggning på bergshanteringens
område banade väg för en stångjärnstillverkning och en
kopparframställning som båda riktades på export, och de första större ansatserna
till kapitalistisk produktion gjorde sig gällande på den allt viktigare
järnhanteringens område. De i allmänhet avgjort medeltidsmässiga
tyska inflytelserna började få andra inslag vid sin sida, dels från
Skottland, dels och ännu viktigare från Nederländerna, det land som
skulle bli bäraren av 1600-talets ekonomiska expansion i alla
riktningar. Så lades den första grunden — mer var det visserligen icke —
till de villkor som skulle bli bestämmande för det följande
århundradets svenska ekonomiska historia. Å andra sidan spelade
förändringarna, trots allt detta, fortfarande en mycket underordnad roll i
jämförelse med oföränderligheten, och i sina grundvalar skulle
Sveriges hushållning förbli sig lik ända till den långt senare tidpunkt
då den — århundraden fram i tiden — allt annat överskuggande
näringen jordbruket började bli mottaglig för nya impulser.
APPENDIX
Nationell självförsörjning och välmåga • Det kanske mest
omdiskuterade av Heckschers forskningsresultat är framställningen av
levnadsstandarden eller snarare livsmedelskonsumtionsstandarden under
1500-talet. Den fortsatta forskningen har här gått fram på flera
vägar. Sålunda har vår kunskap om mått och vikt förbättrats genom
arbeten av Sam Owen Jansson (”Mått, mål och vikt till 1500-talets
mitt”. Nordisk kultur XXX, 1936) och David Hannerberg (”Centrala
och officiella spannmålsmått från 1500-talets mitt till 1665”.
Lantbruksakademiens tidskrift, 1946). Heckscher beräknade
spannmåls-tunnan till 10.8 lispund, medan Hannerberg framräknar en inom den
centrala förvaltningen använd ”utgiftstunna” med en rymd av 122.2
liter och en ”uppbördstunna” med en rymd av 127 liter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
