- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
91

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Appendix 91 Saltad fisk..........95.o kg Torkad fisk..........17.o „ Kött och fläsk .... 79.o „ Smör......................ll.o kg Ost..................... 0.7 „ På basis av kronans räkenskaper räknar Hildebrand fram värden på hur stor viktandel salt som ingick i födoämnena, och kommer till följande resultat: 25 % för saltad fisk, 5 % för torkad fisk, 10 % för kött, 9 % för smör och 5 % för ost. Enligt Heckschers reviderade budget skulle sålunda saltkonsumtionen per person och år ha uppgått till 33.5 kg. Emellertid distribuerades också salt separat. 1573 uppgick saltdistributionen till 11.5 kg. Om man antager att endast hälften av denna kvantitet verkligen konsumerades under året kommer man upp i en saltkonsumtion av 39 kg per individ och år eller 3/4 kg per individ och vecka. På grundval av de mycket osäkra beräkningar som föreligga rörande folkmängden i Sverige exklusive Finland vid denna tid uppskattar Hildebrand att saltkonsumtionen med en förbrukning av 39 kg per individ och år skulle ha uppgått till 180 000 tunnor per år. Denna siffra är nära tre gånger så stor som den av Heckscher beräknade högsta saltimporten under perioden. Även om man tar hänsyn till felaktigheter i materialet, är den siffra, som Hildebrand kommit fram till, uppenbart orimlig. Heckschers beräkningar kunna sålunda inte läggas till grund för en uppskattning av saltets roll i den svenska ekonomien. Från källkritisk synpunkt har Heckschers budget granskats av Birgitta Odén i avhandlingen ”Rikets uppbörd och utgift. Statsfinanser och finansförvaltning under senare 1500-talet” (Bibliotheca Histo-rica Lundensis. I. Lund 1955). Heckscher hämtar sina uppgifter ur den s.k. ”Rikshuvudboken av år 1573”. Med ledning av ett stort antal slotts- och gårdsräkenskaper från Johan HI:s tid har Odén undersökt den kamerala terminologi, som användes vid utspisningsredovisningen. ”Förtäring” innebar rätt att äta vid gårdens eller slottets ”bord”. Förtäringen skulle äga rum i en gemensam lokal. Därigenom ville man åstadkomma, att endast de personer som voro upptagna i man-talsregistren vid respektive gård eller slott, kommo i åtnjutande av ”förtäring”. Utspisning tilldelades dem som av olika anledningar inte kunde deltaga i förtäringen men hade rätt till fri kost. Det kunde här röra sig om t.ex. sjuka personer, sjömän på fartyg till havs eller andra personer som för tillfället inte uppehöllo sig vid slottet eller gården. ”Utspisningen” utgick i lättransportabla varor. En avsevärd kontroll-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free