- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
92

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

92 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) svårighet förelåg, då, i olikhet med förhållandet vid ”förtäringen”, mantalsregister ej fördes. Kronans redovisning för kosthållet medförde upprättandet av för-täringsstater, s.k. ”ordinantier på förtäringen”. Dessa voro av två slag, av Odén karakteriserade som normalstater och kontrollstater. Vid kronans slott och gårdar följdes normalstaten i huvudsak, men då livsmedelstillgången var ojämn fick man ibland inskränka sig till en lägre förtäring än den fastställda. Vid några tillfällen har man t.o.m. överskridit normalstaten. Räkenskaperna över förtäringen innehöllo en förteckning över de ingående varuslagen. Vid uppgörandet av förteckningen omräknades öl, bröd, gryn och ärter till spannmål och olika köttvaror till enhetlig vikt. På så sätt reducerades den bokförda konsumtionen till några få varuslag. Summan sattes sedan i relation till mantalsregistret och förtäringen per person uträknades. På så sätt fick man fram en kontrollstat, som borde överensstämma med normalstaten. Vad beträffar de mantalslängder, som fastställde vilka som ägde rätt att deltaga i förtäringen, har man diskuterat huruvida med ”person” verkligen avses en individ eller om eventuellt löntagaren inklusive familj betecknats som en ”person”. Odéns undersökning ger här vid handen, att viss personal av arbetsledarkaraktär upptages i längderna som tre, fyra eller fler personer. I dylika fall ägde tydligen löntagarens familj rätt att deltaga i förtäringen. Den stora massan anställda upptages som en person. Slutsatsen blir att begreppet ”person” i längderna åsyftar en individ. ”Ordningen på förtäringen” uppdelade förtäringen i sociala kategorier som t.ex. herrebord, svennebord, fogdebord o.dyl. Förtäringen vid det kungliga hovet uppdelas i konungens bord och hovets bord. För 1573 finns inte någon fullständig uppgift över hovförtäringen utan enbart ett förtäringsregister omfattande tretton veckor. Vid konungens taffel fördes inte något mantalsregister, varför det är omöjligt att uträkna konsumtionen per person. Ett källkritiskt problem av första ordningen blir sålunda i vad mån grundvalen för Heckschers beräkningar utgöres av normalstater eller av kontrollstater. Vid hovtaffeln och de furstliga hoven redovisas persedlar, som på något undantag när är sådana som upptagits i nor-malstaterna. Medeltalet per person hos den fångne kung Erik visar en sådan överensstämmelse att tydligen en normalstat använts. Förtäringen vid hertig Magnus hov omfattar även furstens förtäring, varför medeltalsberäkningar te sig meningslösa. Ett förarbete till ”Rikshuvudbokens” uppgifter visar att dessa inte återspeglade den verkliga konsumtionen vid hertig Magnus hov. Kammaren har i detta förarbete sammanställt den verkliga konsum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free