Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Appendix 93
tionen för femtio personer och fyrtiotvå varuslag. Förarbetet har
emellertid ersatts av ett ”förslag”, vilket införts i ”Rikshuvudboken”.
Persedelantalet har därvid minskats till 19. Skillnaden mellan den
verkliga konsumtionen och förslaget framgår av följande
sammanställning:
Varuslag
Förtäring enligt
kammarens
sammanställning
Förtäring enligt [-”Rikshuvudboken”-]
{+”Rikshuvud-
boken”+}
Spannmål i läster .... 7:6 14:1
Salt i tunnor.......................... 4:13 6:8
Smör i tunnor......................... 10:15 10:0
Nötkött i nötsfall................. 43 75
Fårkött i kroppar.................. 153 297
Torr fisk i skålpund .... 1:7 7:10
Färsk fisk i tunnor .... 8:4 19:8
”Förtäringen vid Hertig Magnus hov” är sålunda avsevärt högre i
”Rikshuvudbokens” kalkyl än i kammarens sammanställning.
Den väsentligaste invändningen mot Heckschers resultat riktar
Odén mot hans uppgifter om konsumtionen hos lokalförvaltningens
personal. Invändningen blir ytterst betydelsefull, eftersom dessa
siffror av Heckscher antogos utvisa standarden hos folkets breda
lager. De uppgifter som Heckscher använt omfatta både förtäring
och utspisning. Då mantalsregistren endast omfattade förtäringen och
då man inte kan fastställa hur många personer som deltog i
utspis-ningen, måste alltså ett medeltal grundat dels på hela den bokförda
livsmedelskvantiteten och dels på mantalsregistrets uppgifter om
antalet personer med största sannolikhet bli för högt.
Odéns undersökning ger sålunda anledning till slutsatsen, att den av
Heckscher framräknade livsmedelsbudgeten inte lämnar någon
upplysning om levnadsstandard eller livsmedelskonsumtion under
perioden.
Den ekonomiska politikens ledstjärna • Heckschers resultat
beträffande Gustaf Vasas ekonomiska politik bygger i hög grad på
material från 1540- och 1550-talen. I sin avhandling ”Finansförvaltning
och varuhandel 1504—1540. Studier i De yngre Sturarnas och Gustav
Vasas Statshushållning” (Uppsala 1956) ger Ingrid Hammarström
en delvis annan bild av den ekonomiska politiken under första delen
av 1500-talet. Sålunda framträder sambandet mellan länspolitik,
finansförvaltning och varuhandel såsom i hög grad underkastat
tillfälliga förhållanden. Gustaf Vasa tycktes här inte följa någon fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
