- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
94

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

94 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) finanspolitisk teori utan anpassa sig efter det rådande läget. I Hammarströms framställning spelar vidare naturahushållningen en mer blygsam roll än i ”Svenskt arbete och liv”. En starkt centraliserad uppbörd av reda penningar kan konstateras, och ”varukärleken” framstår som avsevärt mindre än vad Heckscher antagit. Under 1530-talet ökade intresset för penningintäkter, t.o.m. på bekostnad av na-turaintäkter. Anledningen var densamma som på kontinenten, nämligen behovet av att avlöna legoknektar. Tabellen över den procentuella jordfördelningen har i den amerikanska upplagan av ”Svenskt arbete och liv” (An Economic History of Sweden. Cambridge, Mass. 1954) förändrats enligt följande: Krono Kyrko Frälse Skatte Summa Vid Medeltidens slut . . 5.5 21.o 21.8 51.7 100 Vid Gustaf Vasas död . 28.2 — 22.4 49.4 100 Näringslivets reglering • I sitt tidigare anförda arbete ”Hantverkarna, I” behandlar Folke Lindberg hantverksproblem och skråväsen 1521—1620. Framställningen, som på ett flertal punkter väsentligt kompletterar Heckschers forskningsresultat, kan inte här refereras i sin helhet, varför endast några av Lindbergs frågeställningar komma att behandlas. Strävandena att utbreda skråväsendet var framgångsrikast i Stockholm. Nästan alla hantverkarna bildade här sammanslutningar. Vad landsortsstäderna beträffar är skråväsendets omfattning svårare att bedöma. Endast ett fåtal privilegier och skråbrev ha bevarats, men man måste räkna med att andra icke bevarade furstliga eller kungliga skrån utfärdats. Lindberg håller dock för troligt att av myndigheterna sanktionerade skrån förekommo ganska fåtaligt utanför Stockholm. Den väsentligaste orsaken härtill var att antalet hantverkare inom ett yrke i en landsortsstad inte räckte till för att göra det möjligt och meningsfullt med en sammanslutning. Vad lanthantverket beträffar föreligga akter från den äldre Vasatiden som visa att myndigheterna intresserade sig för denna näringsgrens problem. I stadsprivilegierna intogs nu liksom tidigare bestämmelser om att de hantverkare, som bodde i närheten av en stad, skulle flytta in till denna. Stadganden med totalförbud mot hantverk inom ett visst geografiskt avgränsat område kring staden förekommo dock först under hertig Karls hertigdöme. Politiken kunde emellertid inte genomföras konsekvent till följd av motstånd från lanthant-verkarna, som inte ville överge sina gamla verkstäder. I vissa fall erkändes uttryckligen lanthantverkets berättigande av myndigheterna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free