Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Kopparmyntfot - Sedelmynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720)
de över huvud taget icke sammanhang, annat än möjligen det att
dess tillvaro kan ha givit anledning till utmyntning av nödmynt
just av koppar i stället för av någon annan substans. Mynttecknen
existerade för övrigt i sin ursprungliga form endast i tre år.
Sedelmynt
En följd av kopparmyntfotens olägenheter var mycket oväntad,
nämligen att Sverige också fick ett sedelmynt; åtminstone medverkade
dessa olägenheter till sedelmyntets uppkomst. Företeelsen var mycket
anmärkningsvärd så till vida som det svenska sedelmyntet var det
första i Europas historia. Sammanhanget var följande: En livländare
av holländsk extraktion, Johan Palmstruch, fick 1656 Karl X Gustafs
tillstånd att grunda en bank; och efter fem år fick han tanken att
låta banken ge ut sedlar, varvid han valde som mönster de s.k. Falu
kopparsedlar, varmed Stora Kopparbergs Bergslag brukade betala
bergsmännen för kopparen, innan betalningen kunde ske med vanligt
Kreditivsedel å tjugofem daler kopparmynt, utgiven av Palmstruchska
banken 1663. Kungl. Myntkabinettet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
