- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
115

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Järn - Brukspolitik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brukspolitik 115 teringens processer. Men väl så viktiga som förändringarna voro på dess område var vad som skedde inom masugnsprocessen, genom införande av de s.k. fransöske ugnarna, murade masugnar, i stället för en äldre tids skapelse, de s.k. mulltimmershyttorna, så som namnet säger byggda av jord med mellanliggande bjälkar. I alla händelser var det dessa olika faktorer tillsammans som, under fortsatta förbättringar, blevo grundvalen för det svenska järnets stor-maktsställning. De utgjorde grundvalen för den svenska metallurgien långt in på 1800-talet. Under denna tid var det som Värmland kom att intaga sin ställning såsom Sveriges viktigaste järnprovins. Vid en stor undersökning eller hammarskattetaxering som gjordes av hela den svenska järnhanteringen år 1695 visade det sig att 22 % av tillverkningen föllo på Värmlands del, mot endast 17 på Närkes, 16 på Västmanlands, 14 på Upplands, 7 V2 på Dalarnas och 6 på Gästriklands del, de senare efter Värmland de viktigaste bruksdistrikten. Värmlands exportort var i främsta rummet Göteborg, och främst därigenom fick Göteborg sin stora betydelse på järnexportens område, så att dess andel steg från omkring 17.4 % av Stockholms och Göteborgs sammanlagda järnexport, under femårsperioden 1681/85, till omkring 30.4 % 1716/20, sålunda nästan relativ fördubbling. Brukspolitik Denna förändring i järnhanteringens geografiska fördelning sammanhängde med den brukspolitik som skulle bli Sveriges klassiska och som tog sin början under Kristinas förmyndare. Dess utgångspunkt var oro för skogsbeståndet i vad som då kallades för Bergslagen, huvudsakligen dess nuvarande mellersta och östra delar. Av denna anledning ville man förbehålla Bergslagsskogarna åt gruvbrytning och masugnsdrift samt flytta ut processen n:r 2, hammarsmidet, till skogrikare trakter, där de föregående stadierna icke kunde komma till användning på grund av dess brist på gruvor. Detta skulle tydligen ha sprängt järnhanteringens enhetlighet i vertikal led — med en modem beteckning dess integration — och icke blott ha gjort slut på en tradition som faktiskt visat sig oövervinnelig utan också medfört högst gripbara praktiska svårigheter. Ty eftersom skogstrakterna utanför Bergslagen i allmänhet saknade malmtillgångar, måste dit förlagda stångjärnsverk möta så allvarliga hinder för sin försörjning med utgångsmaterial att resultatet på flertalet punkter omöjligt kunde bli stort. Det blev en viss nygrundning av järnbruk över ett stort område, såväl i Södermanland samt Öster- och Västergötland som i Norrland och Finland, men detta vägde icke tungt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free