- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
118

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Brukspolitik - Skogsprodukter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stjärnsund, som väckte samtidens häpnad över alla de inventiösa metoder som hans mekaniska snille hade utfunderat; kommersiellt betydde emellertid denna näringsgren icke särdeles mycket.

Skogsprodukter

Den tredje i storleksordning av de svenska exportvarorna var tjära, eller närmare bestämt tjära och beck, fastän dess storlek i exporten var en obetydlighet i jämförelse med icke blott järnets utan också kopparens, i allmänhet 6 à 8 % av totalexporten. Numera framställes ju tjära till alldeles övervägande del på syntetisk väg ur stenkol; men i äldre tider var all tjära framställd ur trä. Grundvalen för Sverige-Finlands ställning på detta område var tydligen liksom på de förut behandlade dess skogrikedom, och tjäran hade ett väsentligt företräde framför sågverksindustriens produkter, plankor och bräder, genom att vara mera transportabel, varjämte efterfrågan på sågade varor av barrvirke förmodligen utomlands var svagare än efterfrågan på tjära, därför att man med förkärlek använde ekvirke för fartygsbygge, särskilt för örlogsfartyg. Å andra sidan var behovet av tjära för såväl örlogs- som handelsflottorna mycket stort, och den tidtals utpräglade monopolställning som Sverige-Finland intog kom därför synnerligen olägligt för västmakterna, både England och Frankrike, kanske i mindre grad Nederländerna. Sverige å sin sida tillämpade sin monopolställning snarast ännu mer hårdhänt på detta område än i fråga om kopparen. Från omkring halvsekelskiftet bildades en rad tjärukompanier, med något växlande namn, nästan ända till periodens slut, och den prispolitik de drevo gent emot de utländska, i första rummet engelska köparna väckte de senares djupa ovilja. Till sist, från 1700-talets första år, företog sig England därför att premiera tjäruproduktionen i sina egna nordamerikanska kolonier, där det fanns skog i överflöd; i förening med krigsoron och brytningen mellan England och Sverige under Karl XII:s senare år blev den svenska tjäran därigenom utslagen på den engelska marknaden, vilket gjorde att den strama monopolpolitiken aldrig sedan kom att återupptagas. Men så länge den hade varat, utgjorde den en viktig inkomstkälla för innehavarna av tjärukompanierna, som främst voro de ledande Stockholmsköpmännen men också vissa av Göteborgs köpmän. Själva tjärubränningen var en utpräglad bondenäring, utövad omkring Norrlands och Finlands kuster, men bönderna fingo ingen glädje av de vinster som därigenom uppstodo utan blevo förmodligen rent av ännu mer lottlösa än de hade varit före kompaniernas tillkomst. I jämförelse med tjäruproduktionen var sågverksindustrien i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free