- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
119

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Skogsprodukter - Utlänningarnas roll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige av alldeles underordnad betydelse. Så länge Norge hade i behåll välbelägna skogar, nära kusten, lågo dessa mycket närmare de västeuropeiska avsättningsorterna och gåvo därför det västra grannlandet ett ständigt övertag över Sverige, vilket också beredde Norge en oavbruten teknisk överlägsenhet. Därtill kom att sågverk i Norrland geografiskt lågo särdeles illa till, i synnerhet innan flottlederna hade upprensats, vilket skulle komma att dröja länge. Den sågverksindustri och övriga skogsavverkning för export som förekom i Sverige var därför till alldeles övervägande del lokaliserad i Småland och på Västkusten; i tidigare tid hade den i stor utsträckning gällt ekvirke, men med den minskade tillgången på detta fingo furu och gran nu något ökad betydelse; och på denna punkt började man alltså närma sig de moderna förhållandena, men också endast där.

Utlänningarnas roll

Det allra mesta av vad som nu har behandlats och mycket därutöver hänförde sig till vad som utgjorde en hörnsten i Sveriges ekonomiska liv under Stormaktstiden, nämligen de inflyttade utlänningarna; man kan med bestämdhet påstå att dessa aldrig ens tillnärmelsevis ha spelat samma roll i Sveriges näringsliv som just då; och som redan förut har visats, låg det närmare besett ingenting egendomligt däri. Så gott som allt nytt som förekom på det svenska näringslivets område berodde på initiativ från invandrarna. Främst bland dessa stod utan jämförelse Louis De Geer. Det är nästan lättare att säga vilka ekonomiska områden han icke sysslade med än att räkna upp alla hans verksamhetsområden. Ur maktägarnas synpunkt var Louis De Geers viktigaste insats den ständigt lika bekymmersamma finansieringen av den svenska kronan. Därigenom blev han också den köpman som främst kom att handla med den svenska kopparen liksom också den främste leverantören av kanoner och vapen, som tillverkades i kronans av honom ledda vapenfabriker; den likaledes som affärsman framstående riksmarsken Jacob De la Gardie sade om honom: ”Stycken [dvs. kanoner] hava gjort honom mycket rik”. Vidare var De Geer landets störste bruksidkare och främste initiativtagaren till den svenska järnhanteringens reformering. Han drev alla slags manufakturer, mässingsbruk, ståltillverkning, bleckslageri, trådslageri, pappersbruk, klädesfabrik, hade stort skeppsrederi och skeppsbyggen samt företog två stora, ryktbara flottutrustningar för kronans räkning under danska kriget 1644—45; samtidigt drev han två så vitt skilda slag av verksamheter som å ena sidan ett kolonisationsföretag på Guldkusten och å andra sidan detaljhandel i Norrköping; med handeln inom landet voro också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free