Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720)
- Skogsprodukter
- Utlänningarnas roll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige av alldeles underordnad betydelse. Så länge Norge hade i behåll
välbelägna skogar, nära kusten, lågo dessa mycket närmare de
västeuropeiska avsättningsorterna och gåvo därför det västra grannlandet
ett ständigt övertag över Sverige, vilket också beredde Norge en
oavbruten teknisk överlägsenhet. Därtill kom att sågverk i Norrland
geografiskt lågo särdeles illa till, i synnerhet innan flottlederna hade
upprensats, vilket skulle komma att dröja länge. Den sågverksindustri
och övriga skogsavverkning för export som förekom i Sverige var
därför till alldeles övervägande del lokaliserad i Småland och på
Västkusten; i tidigare tid hade den i stor utsträckning gällt ekvirke,
men med den minskade tillgången på detta fingo furu och gran nu
något ökad betydelse; och på denna punkt började man alltså närma
sig de moderna förhållandena, men också endast där.
Utlänningarnas roll
Det allra mesta av vad som nu har behandlats och mycket därutöver
hänförde sig till vad som utgjorde en hörnsten i Sveriges ekonomiska
liv under Stormaktstiden, nämligen de inflyttade utlänningarna; man
kan med bestämdhet påstå att dessa aldrig ens tillnärmelsevis ha
spelat samma roll i Sveriges näringsliv som just då; och som redan
förut har visats, låg det närmare besett ingenting egendomligt däri.
Så gott som allt nytt som förekom på det svenska näringslivets
område berodde på initiativ från invandrarna. Främst bland dessa
stod utan jämförelse Louis De Geer. Det är nästan lättare att säga
vilka ekonomiska områden han icke sysslade med än att räkna upp
alla hans verksamhetsområden.
Ur maktägarnas synpunkt var Louis De Geers viktigaste insats den
ständigt lika bekymmersamma finansieringen av den svenska kronan.
Därigenom blev han också den köpman som främst kom att handla
med den svenska kopparen liksom också den främste leverantören av
kanoner och vapen, som tillverkades i kronans av honom ledda
vapenfabriker; den likaledes som affärsman framstående riksmarsken
Jacob De la Gardie sade om honom: ”Stycken [dvs. kanoner] hava
gjort honom mycket rik”. Vidare var De Geer landets störste
bruksidkare och främste initiativtagaren till den svenska järnhanteringens
reformering. Han drev alla slags manufakturer, mässingsbruk,
ståltillverkning, bleckslageri, trådslageri, pappersbruk, klädesfabrik, hade
stort skeppsrederi och skeppsbyggen samt företog två stora, ryktbara
flottutrustningar för kronans räkning under danska kriget 1644—45;
samtidigt drev han två så vitt skilda slag av verksamheter som å ena
sidan ett kolonisationsföretag på Guldkusten och å andra sidan
detaljhandel i Norrköping; med handeln inom landet voro också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:57:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0121.html
