- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
120

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Utlänningarnas roll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbundna s.k. banker, innebärande förmedling av betalningar mellan olika orter. För sina ständigt växande fordringar på kronan fick han till stor del betalning i form av s.k. köpegods och blev därigenom också en mycket stor godsägare. Så oerhört mångsidiga sysselsättningar behövde ju ej medföra rikedom utan kunde också leda till motsatsen, men i De Geers fall hade riksmarsken fullkomligt rätt i sitt omdöme; om hänsyn tas till nationalinkomsten och vad man kunde få för hans förmögenhet var den förmodligen större än någon nu levande svensk mans — det är nämligen ett misstag när man tror att inkomstfördelningen i äldre tider skulle ha varit jämnare än nu. När därtill kom att Louis De Geers uppträdande icke var särskilt hänsynsfullt, som man ännu kan se av hans delvis utgivna stora brevväxling, så ligger det i sakens natur att han ej skulle ha varit populär, icke ens hos maktägarna. Men det betydde ganska litet, därför att de ständigt behövde honom, icke blott som förlagsgivare utan också som rådgivare i ekonomiska ting, eftersom ju hans erfarenhet på detta område var större än någon annans. Trots att han blev svensk adelsman och stamfader för en av våra ryktbaraste adelsätter, är det tvivelaktigt om han någonsin kände sig som svensk. Han hade kvar sitt köpmanshus i Amsterdam och dog även där, varjämte allting tyder på att han aldrig lärde sig att skriva svenska; hans brev också till kungliga personer och riksråd voro alltid på holländska, tyska eller franska, som han alla behandlade med samma lätthet. Louis De Geer fick över huvud taget ingen ens tillnärmelsevis likvärdig efterföljare; men efter halvsekelskiftet förekom ett utländskt brödrapar som till en tid kom att spela en mycket vidsträckt kommersiell och industriell roll, nämligen de två från Aachen härstammande Abraham och Jacob Momma (adlade under namnet Reenstierna, ätten slutligen grevlig). Det lönar sig icke att räkna upp även deras ytterst mångsidiga verksamhet, utan det kan vara tillräckligt med att nämna den kanske ryktbaraste fastän långt ifrån viktigaste delen därav, nämligen den som hänförde sig till Norrbotten, där de upptogo både Kengis järnmalmsgruvor och Svappavaara kopparfält; därifrån härstammade det namn de togo efter adlandet, och Abraham Momma lät också avbilda sig i ackja åkande efter en ren. I motsats till Louis De Geers var emellertid deras fortsatta bana ytterst olycklig och slutade med en dundrande konkurs. En uppräkning av alla betydande utlänningar eller betydande svenskar med utländsk härstamning skulle vara nästan oöverkomlig och för övrigt icke fylla någon förnuftig uppgift. Det må därför vara nog med att nämna två bland Sveriges ryktbaraste namn om vilka detta gällde. Sannolikt från Österrike kommo på Gustaf II

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free