Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Utlänningarnas roll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adolfs tid två bröder Geijer, som medhjälpare i den nya
järnhanteringen, närmast tysksmidet; och en av deras avkomlingar samt sedan
hans släkt övertogo längre fram ett av Sveriges ryktbaraste järnbruk,
Uddeholm. Likaledes sannolikt av österrikisk härstamning, fastän i
detta fall via Pommern, var tidens ojämförligt främste svenske
uppfinnare, Christopher Polhem.
Utlänningarnas härstamning var växlande. Tänker man på alla
slag av utlänningar i svensk tjänst eller verksamhet, så var övervikten
för Tyskland mycket stor, i synnerhet om man därvid inräknar
Österrike. På det ekonomiska området var detta emellertid icke på långt
när fallet i lika hög grad, eftersom Tyskland vid denna tid långt
ifrån var något ekonomiskt föregångsland.
Det land som lämnade de utan jämförelse viktigaste ledarna för
svenskt näringsliv under Stormaktstiden var i stället Nederländerna.
Allting bidrog till att skapa ekonomiskt inflytande på Sverige
därifrån. Sverige och Nederländerna voro fastlandets ledande
protestantiska makter och i ständig intim politisk beröring, också om
vänskapen långt ifrån var ogrumlad. Framför allt utgjorde Nederländernas
ekonomiska expansion under 1600-talet ett av den ekonomiska
historiens största under; från att ha varit ett maktlöst litet folk på
Nordsjökusten, som kämpade en till synes förtvivlad strid emot
herraväldet från Europas starkaste makt Spanien, svingade de sig
på några årtionden upp till ledningen av Europas civila och militära
sjöfart och sjöhandel, kolonialhandel och koloniala expansion på de
mest eftersökta utomeuropeiska områdena, spannmålshandel och så
gott som all annan mellanhandel, varjämte de också gjorde sig gällande
som banbrytare exempelvis på ett därifrån så vitt skilt område som
jordbruket. Det var helt enkelt av ovärderlig betydelse för Sveriges
näringsliv och därmed indirekt för Sveriges politiska insats att ha
tillgång till personliga resurser från ett sådant land, och även
materiella resurser kommo därifrån, framför allt när Älvsborgs lösen skulle
betalas, vilket till en väsentlig del skedde genom en holländsk kredit,
som ej ens någonsin till fullo blev betald.
Till holländarna slöto sig vidare västtyskar, varibland invandrarna
från mässingsindustriens medelpunkt Aachen voro särskilt viktiga.
Långt mindre roll än dessa grupper men likväl ej alldeles
betydelselösa voro skottar och engelsmän, medan fransmännens antal var
obetydligt och Sverige kanske rent av spelade en större roll för
Frankrikes näringsliv än omvänt.
Går man över till frågan om de områden där de utländska inslagen
blevo av betydelse, så vore en fullständig uppräkning fortfarande
ändamålslös. Emellertid kunna de viktigaste nämnas.
Ojämförligt främst bland alla stod järnhanteringen. Det ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
