- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
129

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Städer och stadspolitik - Merkantilism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skall väl Stockholm bringa de andre på benen.” Alla andra yttranden i rådet gingo i samma riktning. I detta fall nåddes också mycket avsevärda resultat, fastän man visserligen icke kan tillskriva själva politiken huvudförtjänsten därav, ty framför allt den starkt växande järnexporten men också uppkomsten av en verklig huvudstad som säte för regeringen och centralförvaltningen gav Stockholm en naturlig utveckling. Det var också uppenbart att bönderna i hela landet föredrogo att handla med Stockholm, där det rådde konkurrens vid köp och försäljning de olika köpmännen emellan, mot att gå till sin närmaste stad, där de oftast lågo i händerna på en enda köpman. Man finner också bönder högst uppifrån Norrland leverera sina varor till Stockholm, trots tillvaron av många Norrlandsstäder. Hur stor befolkningen var vid periodens början kan visserligen icke sägas, men att den växte med stormsteg är otvivelaktigt, och för år 1676 har man en fullt pålitlig och för tidens förhållanden så imponerande siffra som 42 000 à 43 000. Åtminstone alltifrån Kristinas förmyndare och till periodens slut hade Stockholm också en så överväldigande andel i hela landets import och export som två tredjedelar till tre fjärdedelar, så att det alltså ej var mer än en obetydlighet som föll på alla andra städer, väl att märka sammanlagt. Det framgår redan härav att också de övriga stapelstäderna måste ha varit mycket obetydliga; såvitt man kan se kom ingen över omkring 5 000 invånare. Särskilt måste Göteborg ha berett maktägarna en stor desillusion, ty man tilltänkte staden något av en ekonomisk stormaktsställning, som spannmålsstapel för hela Nord-Europa, dvs. som framgångsrik medtävlare till Amsterdam. I själva verket blev Göteborg aldrig större än Norrköping, som var en medeltidsstad, och dess andel i import och export gick snarast baklänges, ända tills den värmländska järnhanteringen gav fart åt exporten västerut. Den enda av de nya städerna jämte Göteborg som fick någon verklig utveckling under perioden var den sist grundade bland dem, nämligen Karlskrona, som senare tidtals rent av gick om Göteborg; som man lätt inser hade detta emellertid helt och hållet sin orsak i att staden blev rikets örlogsstation.

Merkantilism

Den helt nya sidan av Sveriges ekonomiska politik under 1600-talet var att merkantilismen avlöste den på naturahushållningen grundade äldre handelspolitiken, ”försörjningspolitiken”, som ju var inriktad på att uppmuntra import i stället för export. I överensstämmelse med merkantilismens allmänna tendens kom man nu, allt sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free