- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
130

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Merkantilism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristinas förmyndare, att lägga den avgörande vikten på handelsbalansen och därvid att ivra för en stor export i förhållande till importen. Fastän samtiden icke i allmänhet tycks ha vetat om det, nåddes också det avsedda resultatet småningom, fastän av orsaker som i sig själva voro allt annat än välkomna, nämligen att den utländska kredit som landet ej kunde undvara föranledde skuldräntor till utlandet, som måste taga formen av export utan motsvarande import. Därjämte genomfördes särskilt från Karl XI:s tid en, likaledes rättroget protektionistisk politik eller skyddspolitik särskilt till stöd för vad man kallade manufakturerna, dvs. förädlingsindustrien till skillnad från de stora exportindustrierna, metall- och trävaruindustri; manufakturernas tyngdpunkt låg helt och hållet på textilproduktionens område. De utrustades med en mängd privilegier och fingo också en viss blomstring i Stockholm och Norrköping samt blevo rotfästa i den senare av dessa städer, som ju fortfarande är den svenska ylleindustriens medelpunkt, medan Stockholm under 1800-talet i det väsentliga förlorade sin ställning som textilstad. Någon företeelse av stor vikt var detta visserligen icke, och över huvud taget finns det ingen anledning att tillerkänna den merkantilistiska politikens frukter någon större vikt. Emellertid har den ur idéhistorisk synpunkt stort intresse, som uttryck för det holländska och över huvud västeuropeiska inflytandet på de ekonomiska idéernas område. Det var nämligen obetingat den västeuropeiska merkantilismen som kom till uttryck i Sverige. Den lade en avgörande vikt vid vad den kallade ”friheten”, och det är icke det minsta tvivel om att särskilt Axel Oxenstierna men också flertalet av de styrande under den följande tiden eftersträvade att nå resultaten med så litet tvång som möjligt, vilket närmast betydde något annat än förbud och straff, dvs. till en början tullskydd och längre fram privilegier. Därtill kom som mycket viktigare det faktum att man allmänt och så gott som undantagslöst önskade undvika statsdrift, dvs. ville stimulera de privata affärsmännen själva till en sådan verksamhet som ansågs vara i det helas intresse. I motsats till dessa tendenser var den — för övrigt i allmänhet senare — tyska merkantilismen helt annorlunda orienterad i riktning av tvång och statlig ekonomisk verksamhet. Ett av de mer rotlösa skotten på denna politik var intresset för kolonier. Den ryktbaraste bland dessa, kolonien Nya Sverige, vars 300-årsjubileum firades 1938, levde icke mer än 18 år, och någon verklig roll kom den aldrig att spela. Ännu mindre viktiga voro de övriga kolonialförsöken. På företagsformernas område utgjorde merkantilismens stora och framtidsrika insats tillkomsten av de s.k. handelskompanierna, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free