Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Merkantilism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och halvfriheten. Dess innebörd var att de väpnade fartygen åtnjöto
”helfrihet”, liktydigt med en tredjedels nedsättning i tullen, medan
övriga svenska fartyg voro ”halvfria”, med en sjättedels
tullnedsättning, och de utländska voro ”ofria”, dvs. betalade vanlig tull.
Politiken blev ej helt och hållet framgångsrik, delvis på grund av att
krigsfartygens storlek under perioden växte alldeles för starkt för att
kofferdifartygen skulle kunna följa med, utan att bli alltför
ohanterliga för sina närmaste, kommersiella uppgifter; men systemet levde
likväl kvar allt ifrån sin början år 1645 till Karl XII:s tid, då det
suspenderades, visserligen utan att formligen upphävas men också
utan att senare återupplivas.
Under intryck av merkantilismens idéer fick Sverige också sin
förste egentlige författare på det ekonomiska området. Hans namn
var Johan Classon Risingh; han blev Kommerskollegii sekreterare
vid dess tillkomst 1651 och tjänstgjorde som guvernör för Nya
Sverige under koloniens sista år. Hela hans liv förflöt emellertid i
verkligheten i skuggan av det stora verk han hade planerat men endast
delvis kom att avsluta, och detta bar säkerligen en huvudskuld till
att han slutligen dog i misär (1672). Det stora verket, som ännu är
outgivet också i de delar Risingh kom att avsluta, hette En Tractat
om Kiöp-Handelen; endast ett kort ”Uttogh” därav kom att
publiceras (1669) genom hjälp från Magnus Gabriel De la Gardie. I detta
verk, liksom i de talrika, likaledes outgivna mindre skrifter som Risingh
författade, visar han sig som en fullt rättrogen västeuropeisk, fastän
något ålderdomlig merkantilist, i högsta grad påverkad från Holland
men i rätt hög grad också från England. I verkligheten levde han i
så hög grad i en holländsk idévärld — han hade också tillbragt
några år i Amsterdam — att han ägnade ganska liten
uppmärksamhet åt faktiska svenska förhållanden; han gav exempelvis en mycket
åskådlig teckning av en köpmans liv som säkerligen saknade
motsvarigheter i Sverige men däremot ganska träffande framställde en
storköpman i Amsterdam. Som exponent för det holländska
inflytandet har Risingh sitt största intresse, medan hans åskådning i övrigt
betyder mindre.
Det avgörande, åtminstone enligt tidens uppfattning, för skillnaden
mellan de olika merkantilistiska skolorna var huruvida man ansåg att
handelsbalansen borde upprätthållas genom förbud för export av ädel
metall eller om man menade att överskottet i handelsbalansen icke
kunde uppnås på detta sätt utan enbart genom tillräckligt stark
stimulans av exporten och hinder för importen, varvid inströmningen av
ädel metall skulle följa av sig själv. Risingh visar sig på denna punkt
som anhängare av den äldre, förstnämnda, s.k. bullionistiska
riktningen, och hans bok är över huvud taget icke mycket originell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
