- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
133

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Merkantilism - Jordbruk, levnadsstandard och folkmängd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Å andra sidan är den genomgående omdömesgill, utan starka överdrifter och välunderrättad särskilt om holländska förhållanden.

Jordbruk, levnadsstandard och folkmängd

När man alltså har att uppvisa många stora förändringar i Sveriges näringsliv under Stormaktstiden, så vore det likväl ett stort misstag om man trodde att landets näringsliv hade ändrats i grunden. Så var ej fallet ens i något dåvarande europeiskt land, och likväl voro nybildningarna i föregångsländerna, sådana som Nederländerna, Frankrike och England, mycket större än i Sverige. Vad som framför allt höll utvecklingen tillbaka var jordbrukets ytterligt konservativa prägel. De gamla metoderna levde kvar så gott som oförändrade; på detta område förekom ej mycket utländsk inverkan, och den i allt väsentligt orörda ägoblandningen utgjorde ett nästan oöverstigligt hinder för ändringar. Visserligen betydde detta icke att jordbruksproduktionen kvantitativt stod stilla; med de anspråk som ställdes och den folkökning som måste ha ägt rum skulle detta ha varit katastrofalt. Men produktionens tillväxt berodde ej på förbättrade metoder utan på nyodling. Det fanns en sida av denna nyodling som tilldrog sig stor uppmärksamhet och har fortsatt att göra det, nämligen den som sammanhängde med kolonisation av finnar särskilt i mellersta Sveriges skogsbygder; den började i hertig Karls hertigdöme på 1580-talet och fortsatte sedan ett långt stycke in på den nya perioden. Vad som därvid var av vikt sammanhängde framför allt med bebyggelseområdets karaktär, i det att odlingen nu utsträcktes till moränmarkerna, som lågo ovanför den högsta marina gränsen. Därmed förenade sig det egendomliga jordbrukssätt som finnarna tillämpade, det s.k. svedjebruket, med innebörd att bränna av skogen och så i askfallet; enorma skogsvidder blevo därigenom avbrända, till följd av skogseldar med ofta mycket större omfattning än som varit åsyftat. Skördeavkastningen var första året ofantligt stor i förhållande till utsädet, men jordbruken visade sig också ovaraktiga genom att finnarna efter ett eller annat år övergåvo sina nybyggen och drogo vidare. Med bergshanteringens utbredning började också maktägarna bli mycket betänksamma inför den virkesförlust som svedjebruket medförde och tillgrepo ofta förföljelser mot de finnar vilkas kolonisation från början hade uppmuntrats, vartill ofta kom stor hätskhet i förhållandet mellan finnarna och den ursprungliga svenska bondebefolkningen. I själva verket förefaller det som om den inre kolonisationen genom den senare skulle ha varit större än genom finnarna, särskilt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free