Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720)
- Merkantilism
- Jordbruk, levnadsstandard och folkmängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Å andra sidan är den genomgående omdömesgill, utan starka
överdrifter och välunderrättad särskilt om holländska förhållanden.
Jordbruk, levnadsstandard och folkmängd
När man alltså har att uppvisa många stora förändringar i Sveriges
näringsliv under Stormaktstiden, så vore det likväl ett stort misstag
om man trodde att landets näringsliv hade ändrats i grunden. Så var
ej fallet ens i något dåvarande europeiskt land, och likväl voro
nybildningarna i föregångsländerna, sådana som Nederländerna,
Frankrike och England, mycket större än i Sverige. Vad som framför allt
höll utvecklingen tillbaka var jordbrukets ytterligt konservativa
prägel. De gamla metoderna levde kvar så gott som oförändrade; på
detta område förekom ej mycket utländsk inverkan, och den i allt
väsentligt orörda ägoblandningen utgjorde ett nästan oöverstigligt
hinder för ändringar. Visserligen betydde detta icke att
jordbruksproduktionen kvantitativt stod stilla; med de anspråk som ställdes
och den folkökning som måste ha ägt rum skulle detta ha varit
katastrofalt. Men produktionens tillväxt berodde ej på förbättrade
metoder utan på nyodling.
Det fanns en sida av denna nyodling som tilldrog sig stor
uppmärksamhet och har fortsatt att göra det, nämligen den som
sammanhängde med kolonisation av finnar särskilt i mellersta Sveriges
skogsbygder; den började i hertig Karls hertigdöme på 1580-talet och
fortsatte sedan ett långt stycke in på den nya perioden. Vad som
därvid var av vikt sammanhängde framför allt med
bebyggelseområdets karaktär, i det att odlingen nu utsträcktes till moränmarkerna,
som lågo ovanför den högsta marina gränsen. Därmed förenade sig
det egendomliga jordbrukssätt som finnarna tillämpade, det s.k.
svedjebruket, med innebörd att bränna av skogen och så i askfallet;
enorma skogsvidder blevo därigenom avbrända, till följd av
skogseldar med ofta mycket större omfattning än som varit åsyftat.
Skördeavkastningen var första året ofantligt stor i förhållande till utsädet,
men jordbruken visade sig också ovaraktiga genom att finnarna efter
ett eller annat år övergåvo sina nybyggen och drogo vidare. Med
bergshanteringens utbredning började också maktägarna bli mycket
betänksamma inför den virkesförlust som svedjebruket medförde och
tillgrepo ofta förföljelser mot de finnar vilkas kolonisation från
början hade uppmuntrats, vartill ofta kom stor hätskhet i förhållandet
mellan finnarna och den ursprungliga svenska bondebefolkningen.
I själva verket förefaller det som om den inre kolonisationen genom
den senare skulle ha varit större än genom finnarna, särskilt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:57:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0135.html
