Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Jordbruk, levnadsstandard och folkmängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samband med järnhanteringens utbredning över de förut orörda
skogsmarkerna.
Också de förändringar på livsmedelsproduktionens område som
följde av den inre kolonisationen voro otillräckliga som motvikt mot
de nya faktorer som samhället var föremål för under den långa
krigsperioden. När man jämför utspisningsstaterna för 1600-talet med
dem som gällde under det föregående århundradet, så visar sig
nämligen en visserligen ojämn men dock mycket påtaglig nedgång; som
ungefärligt genomsnitt kan man kanske ange en nedgång till två
tredjedelar per person. Resultatet för en gård där man har uppgifter
såväl för det föregående som för det nu ifrågavarande århundradet
må meddelas som exempel. Det gäller Gripsholms ladugård och
siffrorna, liksom förut i kalorier per person om dagen, äro följande:
år 1555 ungefär liksom tidigare meddelade siffror, nämligen 4 166,
men åren 1638, 1653 och 1661 endast resp. 2 480, 2 883 och 2 920.
Till sin prägel var konsumtionen för de breda lagrens del sig nästan
alldeles lik i förhållande till 1500-talet. Däremot medförde särskilt
trettioåriga kriget och den stora inflyttningen av särskilt tysk adel
en våldsam ökning i förtäring av både mat och dryck för de högre
klasserna och över huvud taget för dem en delvis mycket barbarisk
lyx i rent materiell måtto.
Det vore av största betydelse att få en kännedom om
befolkningsutvecklingen under perioden; ingenting vore i själva verket mer ägnat
att kasta ökat ljus över dess samhällsförhållanden. Men tyvärr måste
man nöja sig med både torftiga och osäkra siffror på detta område.
En ovanligt grundlig undersökning har visserligen gjorts för Gustaf
II Adolfs tid och kommit till ett resultat för egentliga Sverige på
omkring 900 000 invånare; och fastän detta torde ha varit maximum,
lär det icke vara möjligt att finna en tillförlitligare siffra trots den
stora osäkerhet som vidlåder också detta resultat. Fr.o.m. år 1720
är folkmängdssiffran tämligen exakt känd för varje år. Den utgjorde
för det nämnda året 1720 1 440 000 inom Sveriges dåvarande
gränser; men det gällde därvid tydligen ett område som var väsentligt
större än på Gustaf II Adolfs tid; och det är svårare att få en siffra
för det trängre området. Kanske kan man dock sätta dess folkmängd
år 1720 till 1 120 000, vilket skulle betyda en ökning med ungefär en
fjärdedel på omkring 100 år. Detta motsvarar 2.2 ‰ om året, vilket
är fullt så mycket som kan väntas för äldre tider, med deras under
vanliga förhållanden mycket svaga folkökning på längre sikt och i
detta fall så svåra påfrestningar som svenska folket under
Stormaktstiden var föremål för. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges
folkmängd under 1800-talet fördubblades på 80 år, sålunda en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
