- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
140

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Godsavsöndringarna och reduktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stora herrgårdar, varjämte hans hustru hade åtminstone en och köpte åtskilliga andra av fordringsägarna. Hans brorson, riksmarskalken Johan Gabriel Stenbock, är ett ännu mer utpräglat fall. Han stod Karl XI mycket nära och påstod i ett brev till konungen att han icke längre ägde en stake eller ett torp, allt var indraget, både donationsgods och arvegods. Det är sant att vid den tidpunkten en mängd undersökningar om alla hans gårdar voro i gång, men resultatet blev onekligen ett helt annat. Enbart i Uppland var han efter reduktionen, visserligen icke samtidigt, ägare av icke mindre än tjugufem olika säterier, däribland några av de största; han blev ett slags grosshandlare i herrgårdar, och resultatet av det hela, vars icke minst viktiga del bestod i att han själv utsågs till en av de deputerade för reduktionsverket, blev att han slutade som en av Upplands största godsägare. För att nämna ett annat av de stora exemplen hade Nils Brahe att bära bördan av förmyndarräfsten efter både sin farbror, riksdrotsen Per Brahe d.y., och sin svärfar, riksmarsken Carl Gustaf Wrangel, och fick visserligen av denna anledning utgöra väldiga belopp. Men han räddade alla de stora egendomarna, sålunda Bogesund — som han fick efter farbrodern trots att han hade gjort sig urarva efter honom — samt det gamla Brahegodset Rydboholm, ävensom efter svärfadern Skokloster, som han gjorde till fideikommiss, och utöver dessa ett ofantligt godskomplex i andra landsdelar. Uppräkningen kunde fortsättas på detta sätt, men det är en annan synpunkt som förtjänar mer uppmärksamhet. Samtidigt med att egendomar i mängd gingo ifrån sina förra innehavare bildades det nämligen nya, stora godskomplex. Detta är långt ifrån någon ovanlig företeelse i historien. Tvärtom har det efter allt att döma funnits ganska få av de många ekonomiska revolutioner man känner som icke ha satt flere eller färre personer i tillfälle att förvärva stora rikedomar. Det svenska kamerala systemet innebar också fortfarande efter reduktionen att sådana rikedomar i fråga om jord nästan med nödvändighet måste gå till adeln; och ingenting motverkade denna tendens. Föreställningen att Karl XI själv skulle ha varit fiende till adelsståndet som sådant är snarast motsatsen till verkligheten; ingen svensk regent, ej ens Kristina, har adlat i lika stor utsträckning som han. De nya stora godskomplexen tillföllo också i första rummet reduktionsherrar och kungagunstlingar. Exemplet med Johan Gabriel Stenbock har redan nämnts, men ett par andra äro kanske ännu mer slående. Det senare reduktionsarbetets lika skicklige som hänsynslöse ledare Fabian Wrede var en av dem som själv drog den största fördelen av omvälvningen. En annan var Karl XII:s kände utrikesminister Carl Piper och i synnerhet hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free