- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
141

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Godsavsöndringarna och reduktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hustru, senare änka Christina von Törne, förmodligen Sveriges rikaste dam, med ett otal gårdar i olika landsdelar, av vilka en mängd förvandlades till fideikommiss. Ett egendomligt utslag av vad Linné förmodligen skulle ha kallat nemesis divina, om han hade känt till det, var att Fabian Wredes förvärv blevo utgångspunkten för återställelsen av den hårdast träffade släktens förmögenhet. Magnus Julius De la Gardie, riksråd, president och överstemarskalk i början av Frihetstiden, gifte sig nämligen med Fabian Wredes fjortonåriga dotterdotter och fick med henne icke mindre än 18 från hennes morfar ärvda säterier, så att han på nytt blev en av landets rikaste män. Det är ej svårt att förklara de rikedomar som samlades hos reduktionsherrarna. Delvis berodde det på deras inflytande hos den enväldige konungen, delvis på korruption, för vilket både Wrede och Piper voro beryktade, delvis åter helt enkelt på kännedom om spelet bakom kulisserna, som satte dem i tillfälle att bättre än andra draga fördel av situationen. Därtill kom emellertid också den möjlighet att göra stora vinster som följde av disposition över reda pengar; och i detta fall fanns det många andra än reduktionsherrarna som hade tillfälle till stora förvärv, icke minst — efter vad det förefaller — rika adelsmän i Skåne. Penningtillgången kom särskilt väl till pass vid inlösen av gäldbundna egendomar som gingo på bankoauktion, men satte naturligtvis också i andra fall innehavarna i stånd att draga fördel av ståndsbröders trångmål. Bitterheten på den andra sidan var helt naturligt stark. En av de hårdast träffade sade t.ex. på riddarhuset 1689 bl.a.: ”Vår egendom går ifrån oss för en handpenning; det som är värt 70 000 riksdaler säljes för 7 000.” Ett belysande exempel härpå i ännu större skala utgjorde Roslags-Näsby, ett ”förnämligt” säteri, med ”väl och ansenligt inrättade” såväl corps de logi som ladugårdar; det köptes nämligen av J. G. Stenbock för — 1 368 daler silvermynt. Den viktigaste slutsatsen ur vad som nu har visats är att den svenska adeln var så långt som gärna möjligt från att genom reduktionen mista alla sina rikedomar. Trots att brukshanteringens och handelns utveckling skapade vissa rikedomar i ofrälse händer, kan det ej vara minsta tvivel om att de stora förmögenheterna i Sverige långt fram i tiden voro och förblevo samlade hos adeln. När man därefter övergår till att undersöka reduktionens ekonomiska och sociala verkningar, så blir det nödvändigt att skilja på olika kategorier. Reduktionens enda syfte i sin ledares hand var statsfinansiellt; det var för att återförvärva kronans inkomster som den väldiga apparaten sattes i gång, och resultatet nåddes också. Kronan återfick det allra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free