- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
142

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Godsavsöndringarna och reduktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mesta av vad den hade avhänt sig, men väl att märka i en form som hade vittgående konsekvenser. Förändringen innebar nämligen en våldsam regress. Den övergång från natura- till penninghushållning på statsfinansernas område som Gustaf II Adolf och hans kansler medvetet hade eftersträvat upphävdes nu och avlöstes av en planmässig och strängt genomförd ordning på rakt motsatt grundval. På nytt inflöto kronans inkomster i spannmål, kött, fläsk, järn och dussintals andra varor. Följden blev att naturahushållningen bevarade sin livskraft inom Sveriges finanser längre än i något annat land med eljest likartad utveckling; man kan säga att den icke helt och hållet upphörde förrän med innevarande århundrades början. Mest välbekant av denna nya eller återupplivade gamla ordning är det militära indelningsverket och den anknytning därtill som hette den ständiga roteringen. Indelningsverket betydde att kronans räntor ”indelades”, dvs. direkt användes för särskilda statsändamål, bildade en ”fond”, såsom förhållandet hade varit före 1600-talet. Det var framför allt kavalleriet eller rusthållet som grundades därpå. Vid dess sida stod infanteriets organisation, den ständiga roteringen, genom vilken soldaterna fingo torp från de i ”rotar” sammanslutna bönderna. Krigsmakten sattes därigenom i stor utsträckning på fredsfot, soldaterna blevo jordbrukare betydligt mer än krigsmän. Men indelningsverket gjorde icke på något sätt halt inför statens civila uppgifter. Också de civila befattningshavarna fingo sina inkomster genom indelta statsinkomster, dvs. genom att direkt uppbära skatterna ifrån bönderna. Det gör t.ex. ett egendomligt intryck på nutidens människor att finna en man som Esaias Tegnér beklaga sig över de låga spannmålspriserna; men det berodde på att hans professorslön utgick i spannmål. Vid sidan av detta slags indelningsverk förekommo också boställena, sålunda något större egendomar, som anvisades till underhåll åt krigsmaktens befäl och en mängd civila befattningsinnehavare. Alltsammans var utan all fråga medeltida till sin typ; men onekligen skapade det samtidigt en reda och säkerhet för funktionärerna som de i långliga tider hade måst undvara. Ur allmän synpunkt är det viktiga att de nästan alla bundos vid jorden så som aldrig förr. De fingo därigenom en i trängsta mening produktiv uppgift men miste också mycket av sin användbarhet för föränderliga statsuppgifter; och det är icke för mycket sagt att den slagkraft som Sverige politiskt hade haft genom sin räntetagande adel och sin penningavlönade armé nu till stor del gick förlorad. Indelningsverket var icke lätt att förena med Sveriges stormaktsställning, och man kan på sätt och vis säga att Karl XI:s reduktion, med vad den drog med sig, förutsatte stormaktspolitikens slut. Det är visserligen sant att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free