- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
143

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Godsavsöndringarna och reduktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karl XII också efter den tiden förde stormaktspolitik, men de oerhörda statsfinansiella svårigheter varmed han eller rättare sagt det hemmavarande rådet hade att kämpa, redan tre år efter att Sveriges störste rikshushållare hade lagt igen sina ögon, måste till en del tillskrivas den statliga naturahushållningen. Det är också karakteristiskt att medan de föregående krigen hade kunnat bestridas med en vidsträckt, inhemsk och utländsk kredit, så förekom den utländska krediten under det stora nordiska krigets tjuguårsperiod endast i de mest anspråkslösa former; det fanns ingenting som svenska kronan kunde lämna som säkerhet åt långivare, sedan all dess egendom hade bundits genom reduktionen och indelningsverket. Också för de svenska bönderna medförde givetvis reduktionen mycket stora förändringar. De förutvarande kronobönderna, som genom donationer till adeln hade övergått till frälsebönder, återfingo sin ställning som kronobönder; och de skattebönder, vilkas skatt eller ränta likaledes hade donerats till adeln — de betecknades av den anledningen med uttrycket skattefrälsebönder — blevo på nytt rena skattebönder. Det är uppenbart att särskilt de senares sociala ställning därigenom i hög grad förbättrades; några ”herrar och husbönder” kunde skattebönderna nu ej längre påstås ha, och kronobönderna kommo direkt under kronan; ”medelbara undersåtar” kunde ingen därefter kalla dem. I vad mån böndernas ekonomiska ställning förbättrades genom reduktionen är långt mer tvivelaktigt, fastän denna stora fråga ännu nästan icke alls är undersökt. Det förefaller dock som om frälsebönderna genomgående skulle ha behandlats fullt lika bra som kronobönderna och alltså ingen förbättring skulle ha ägt rum genom återgången på denna punkt. Däremot skulle man — visserligen ännu nästan utan faktiska hållpunkter — vilja antaga att det förhöll sig annorlunda med skattefrälsebönderna, för vilkas välfärd adeln kan antagas ha haft mindre intresse än för sina egna frälsebönder; de skulle då ha farit mindre väl och skulle därför också ekonomiskt ha vunnit på att återgå till sin ställning som rena skattebönder; men därom vet man som sagt ännu knappast någonting. Till begränsningen i böndernas omedelbara fördel av läget bidrog emellertid att de kommo i ett visst beroende av indelningshavarna, de militära och civila befattningshavare till vilka de hade att utgöra sina naturaskatter och avgifter. Systemet vållade en hel del friktion, trots att ingen kunde komma på den idén att uppfatta indelningshavarna som böndernas herrar och husbönder. Slutligen och ojämförligt viktigast utgjorde den ställning som reduktionen beredde Sveriges bönder en nödvändig förutsättning för deras blivande icke blott frihet utan maktställning, och redan det följande århundradet skulle sätta dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free