Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720)
- Godsavsöndringarna och reduktionen
- Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| Bestånd år | Sverige | Finland | Sverige-Finland |
| 1527 | 13 922 | 215 | 14 137 |
| 1560 | 14 175 | 327 | 14 502 |
| 1652 | 32 887 | 10 758 | 43 645 |
| 1700: förmedlat | 15 754 | 1 296 | 17 050 |
| 1700: oförmedlat | 19 582 | ? | ? |
Man finner här vilka väldiga förmögenhetsförskjutningar som hade
ägt rum, men också att adeln i egentliga Sverige trots dessa hade
kvar mer efter reduktionen än före avsöndringarnas början. För
Finlands del var emellertid avsöndringarnas belopp, som man finner,
relativt taget ofantligt mycket större än i Sverige; och fastän en exakt
jämförelse på förut anförda skäl är omöjlig för dess del i fråga om
reduktionens verkningar, tyder den ytterligt låga siffran för det
förmedlade hemmantalet på att också reduktionen där hade gått
hårdare fram än i egentliga Sverige. Allra hårdast träffade den i
verkligheten provinserna på andra sidan Östersjön, särskilt Livland och
Pommern; men frågan om Sveriges besittningar på andra sidan
Östersjön lämnas här genomgående åsido.
Sammanfattning
Om man till sist i några ord skall sammanfatta vad Stormaktstiden
lämnade i arv åt den följande perioden, så blir det nödvändigt att
skilja mellan å ena sidan tiden före reduktionen och å andra sidan
tiden för Karls XI:s egentliga egen regering efter 1680.
I det förra hänseendet bestod arvet till Sveriges hela följande
historia i förvärvet av de nya provinserna på skandinaviska halvön.
Fördelarna voro här uppenbara, också alldeles frånsett vad dessa nya
provinser ha betytt för svenskt samhällsliv i allmänhet. Därigenom
att landkommunikationerna med tiden ha förbättrats så mycket icke
blott absolut taget utan också i jämförelse med
sjökommunikationerna, har det betytt särdeles mycket att Sveriges territorium utökats
med landfasta områden, medan vad som har gått förlorat helt och
hållet har legat på andra sidan Östersjön. Vidare utvecklade sig
Skåne, visserligen ganska sent, till Sveriges kornbod och blev
därigenom en ersättning för det förlorade Livland, som tidigare hade
varit det. Också i ekonomisk och social måtto lämnade den egentliga
Stormaktstiden viktiga arv till den närmast följande perioden och
delvis till hela den följande tiden. Järnhanteringens nya ställning och
den första ansats till kapitalism som därigenom uppträdde var kanske
det viktigaste arvet på det ekonomiska området, och det drog med
sig den mycket viktiga sociala förändring som låg i brukspatronernas
nya ställning och uppkomsten av en världsligt bildad — ej enbart en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:57:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0147.html
