Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Sammanfattning - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärd — överklass vid sidan av adeln. Genom förberedelser till
monopol inom Sveriges ojämförligt viktigaste exportindustri banades väg
för vad 1700-talet därvid skulle komma att medföra.
I socialt hänseende innebar emellertid Karl XI:s senare regering,
närmare bestämt reduktionen, mycket mer av det som fick mogna
under det följande århundradet och delvis har bevarat sitt inflytande.
Berövad sin nyförvärvade förmögenhet blev adeln mer godsägare och
mindre räntetagare, mer en klass med i trängre mening produktiva
uppgifter, men å andra sidan mindre disponibel för de väsentliga
statsuppgifterna. Också de ofrälse, civila och militära
befattningshavarna bundos vid jorden på ett annat sätt än tidigare, närmast
genom sina boställen. För bönderna var förändringen ännu mer
vittgående; de voro räddade från faran av att mista både social och
politisk självständighet, grunden var lagd till deras följande
uppryckning och slutliga ställning som härskande klass. Slutligen hade
staten, genom att återgå till naturahushållningen i sina finanser, i hög
grad försvårat en fortsatt stormaktspolitik men å andra sidan infört
en helt annan reda i förvaltningen än som hade härskat under större
delen av Stormaktstiden.
På detta sätt gick Sverige ut ur sin långa krigsperiod. Dess nya
utrustning gjorde landet mer skickat för uppgifter som hade
begränsats inom dess eget territorium och som inneburo större möjligheter
för välstånd och försörjning men som å andra sidan definitivt gjorde
slut på vad man fortfarande måste uppfatta som Sveriges största
insats i politisk måtto och största bidrag till den europeiska politiken.
Det är givet att detta måste ha krävt en hel del resignation och att
denna resignation icke alltid kunde bevaras. Men det är lika givet
att man därigenom kom till det moderna Sveriges grundläggning.
Bestånd år | Sverige | Finland | Sverige-Finland |
1527 | 14 822 | 215 | 15 037 |
1560 | 15 075 | 327 | 15 402 |
1652 | 32 887 | 10 758 | 43 645 |
1700 förmedlat | 15 754 | 1 296 | 17 050 |
1700 oförmedlat | 19 582 | — | — |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>