Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Allmän prägel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. § • Det moderna Sveriges grundläggning
(1J20—1815)
Allmän prägel
Den period det nu gäller — för korthetens skull kan den kallas
1700-talet — hade en ovanligt tydlig gräns bakåt, vid år 1720. Att det
liksom alltid fanns ett samband med det förflutna hindrade ej att
detta årtal bildade epok nästan mer än något annat i vår ekonomiska
historia. Senare ändringar voro visserligen i och för sig långt
viktigare än övergången från Stormaktstiden till Frihetstiden, men det
finns i allmänhet för deras del intet bestämt årtal med samma skarpa
gränsdragning mellan gammalt och nytt att peka på. Hur häftigt
själva omslaget var framträder för ögat med särskild tydlighet i det
till boken fogade stora diagrammet över den mantalsskrivna
befolkningen, där man ser hur alla kurvorna rusa i höjden
omedelbart efter fredsslutet, i en grad som vida överträffar den
motsvarande förändring som ägde rum under 1600-talet, vid början av
Karl XI:s fredliga regering. Också det andra bifogade stora
diagrammet, över befolkningsrörelsen i Sverige från 1720, ger uttryck
för samma nya prägel, genom sin enastående låga kurva för
dödligheten, fram till 1735, en så gynnsam situation som sedan icke skulle
uppnås förrän på 1840-talet, om ens då; däri ligger att förändringen
icke blott var en ändring i välstånd, såsom det förra av diagrammen
belyser, utan också en ändring i befolkningens förmåga att överleva.
Men förändringen gick längre än den som ligger i en tillfällig
förbättring; den blev till stor del bestående, också om läget efter slutet
av det årtionde (eller de första femton åren) som följde på
fredssluten icke kunde hålla sig på en lika fördelaktig nivå som i början.
Innebörden av dessa förändringar, närmast i social måtto, må till
en början sammanfattas i några punkter, vilka delvis utgöra en
kompletterande upprepning av vad som nyss sades under föregående
period. Det följande har sin viktigaste tillämpning på Frihetstiden,
som både är den mest karakteristiska och den bäst undersökta delen
av den nu ifrågavarande perioden; i huvudsak gäller det emellertid
också Gustavianska tiden.
Befolkningen som helhet påverkades i mycket hög grad av
resultatens ändring, ej blott för stunden utan nästan för hela framtiden.
Den mycket stora börda som stormaktspolitiken hade lagt på svenska
folkets axlar var avlyft, och det blev nu möjligt för var och en att
övergå till fredliga uppgifter. Det ekonomiska livet kom därigenom
att inriktas på nya mål: fred i stället för krig och välstånd i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
