- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
147

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Allmän prägel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kap. § • Det moderna Sveriges grundläggning (1J20—1815) Allmän prägel Den period det nu gäller — för korthetens skull kan den kallas 1700-talet — hade en ovanligt tydlig gräns bakåt, vid år 1720. Att det liksom alltid fanns ett samband med det förflutna hindrade ej att detta årtal bildade epok nästan mer än något annat i vår ekonomiska historia. Senare ändringar voro visserligen i och för sig långt viktigare än övergången från Stormaktstiden till Frihetstiden, men det finns i allmänhet för deras del intet bestämt årtal med samma skarpa gränsdragning mellan gammalt och nytt att peka på. Hur häftigt själva omslaget var framträder för ögat med särskild tydlighet i det till boken fogade stora diagrammet över den mantalsskrivna befolkningen, där man ser hur alla kurvorna rusa i höjden omedelbart efter fredsslutet, i en grad som vida överträffar den motsvarande förändring som ägde rum under 1600-talet, vid början av Karl XI:s fredliga regering. Också det andra bifogade stora diagrammet, över befolkningsrörelsen i Sverige från 1720, ger uttryck för samma nya prägel, genom sin enastående låga kurva för dödligheten, fram till 1735, en så gynnsam situation som sedan icke skulle uppnås förrän på 1840-talet, om ens då; däri ligger att förändringen icke blott var en ändring i välstånd, såsom det förra av diagrammen belyser, utan också en ändring i befolkningens förmåga att överleva. Men förändringen gick längre än den som ligger i en tillfällig förbättring; den blev till stor del bestående, också om läget efter slutet av det årtionde (eller de första femton åren) som följde på fredssluten icke kunde hålla sig på en lika fördelaktig nivå som i början. Innebörden av dessa förändringar, närmast i social måtto, må till en början sammanfattas i några punkter, vilka delvis utgöra en kompletterande upprepning av vad som nyss sades under föregående period. Det följande har sin viktigaste tillämpning på Frihetstiden, som både är den mest karakteristiska och den bäst undersökta delen av den nu ifrågavarande perioden; i huvudsak gäller det emellertid också Gustavianska tiden. Befolkningen som helhet påverkades i mycket hög grad av resultatens ändring, ej blott för stunden utan nästan för hela framtiden. Den mycket stora börda som stormaktspolitiken hade lagt på svenska folkets axlar var avlyft, och det blev nu möjligt för var och en att övergå till fredliga uppgifter. Det ekonomiska livet kom därigenom att inriktas på nya mål: fred i stället för krig och välstånd i stället

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free