- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
148

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Allmän prägel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

148 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) för makt. Samtidigt och i överensstämmelse därmed blev andan en annan. I en grad som är påfallande t.o.m. efter moderna begrepp inriktades allas ögon på det ”nyttiga”, på materiellt förbättrade resultat, med verkningar för hela befolkningen, icke blott för staten. Fastän detta skapade en oförneklig prägel av trångsinthet och kälk-borgerlighet, så gick det likväl tillsammans med verklig entusiasm för konster och vetenskaper, andliga landvinningar på stora fält; en ovanligt enhetlig exponent på denna nya, av skenbart motsatta element sammansatta anda utgjorde Svenska vetenskapsakademien, inrättad år 1739. Särskilt under Frihetstiden uppkom också ett intresse för samhällsfrågorna som inom de bildade klasserna nästan kunde kallas hektiskt och som närmare skall belysas i slutet av kapitlet, i samband med behandlingen av den ekonomiska litteraturen. Var och en — dvs. var och en som kunde föra en penna — kände sig kallad att dra sitt strå till stacken, medveten om att statsskicket gav dem alla del i ansvaret för samhället. Fastän något motsvarande ej kunde förekomma under periodens senare hälft, då statsförfattningen alldeles hade ändrats, är det ej svårt att upptäcka en bevarad, visserligen latent tendens i samma riktning, ty det behövdes endast att maktägarna något släppte på tyglarna för att den gamla ivem skulle brista ut i nya livsyttringar. Samtidigt bars verksamheten upp av nya befolkningselement. I slutet av förra kapitlet antyddes den nya ställningen för städernas ledande borgerskap — för vilket namnet ”Skeppsbroadeln” är mycket välfunnet — och för brukspatronerna. De utgjorde tillsammans en ny, delvis adlig men till större delen oadlig överklass och visade sig icke blott i stånd att förvärva en stark ekonomisk ställning och ägna sig åt ett levnadssätt som bar helt annan förfining än föregående tiders, utan visade också i mångt och mycket förmåga att intaga en ledande ställning i landets kulturutveckling. Detsamma kan visserligen icke sägas om den andra stora förändring som visade sig, nämligen böndernas nya och tilltagande betydelse; men i socialt hänseende innebar detta likväl den största förändringen av alla. De ofrälse ståndspersonerna stodo i stor utsträckning utanför de gamla stånden, och böndernas ställning inom ståndssamhället var mycket lägre än de nu i tilltagande grad ansågo sig kunna göra anspråk på. Därtill kom, som nästan ännu viktigare, att de nya sociala bildningarna gingo på tvären mot ståndsgränserna. En mängd brukspatroner var adelsmän, men de förenades i gemensamma intressen både med alldeles orepresenterade ofrälse brukspatroner och med sådana kombinerade köpmän och brukspatroner som tillhörde borgarståndet. Den nya perioden blev därigenom också så till vida det moderna Sveriges grundläggning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free