- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
149

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Allmän prägel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Allmän prägel 149 som grunden lades till klassamhället i dess egenskap av arvtagare till det gamla ståndssamhället. I alla hänseenden och i stark motsats till Stormaktstiden hade utvecklingen nu blivit nästan rent inhemsk. Sverige ställde sig som regel inga mål utanför sina egna gränser, och de personliga krafter som kommo utifrån voro nu av ringa betydelse, särskilt mot vad fallet hade varit under det föregående århundradet. I denna mening blev känslan för det nationella i hög grad stärkt, samtidigt med att det nationella uppenbarligen fick ett långt mer begränsat innehåll än det hade haft när landet ägnade sig åt stora uppgifter inom den europeiska politiken. Man kan exempelvis svårligen tänka sig anföranden på främmande språk i Frihetstidens riksdagsdebatter så som i Stormaktstidens; ingen skulle ha velat hålla sådana anföranden, och ingen skulle ha tolererat dem. Vad man kallar nationalism i begränsad mening — sålunda en understruken känsla för värdet av det som skiljer ens eget land från andra länder, och kanske särskilt för sådant däri som icke innebär någon utvärtes eller materiell nytta — började också göra sig mer gällande, fastän det skulle behövas inflytande från romantiken i början av 1800-talet för att nationalismen skulle slå ut i full blom. Till sist kommer man icke ifrån det odefinierbara ordet modernitet som uttryck för den nya tiden. 1600-talets människor kunna ur många synpunkter te sig mer fängslande och imponerande än 1700-talets, men de kunna svårligen undgå att kännas som mer främmande, mer olika vår egen generation. Med 1700-talets människor känner man sig i nutiden anmärkningsvärt hemmastadd, ingalunda därför att de förefalla oss större och märkligare — ty snarast skulle man vilja säga motsatsen — utan helt enkelt därför att de äro oss mycket mer lika. Därmed sammanhängde, att litteraturen nu antog en prägel som nästan för varje svensk ter sig hemmavan och naturlig, medan 1600-talets litteratur förutsätter historisk bildning och i viss mån inlevelse i en främmande miljö för att kunna njutas. Åtminstone en av anledningarna härtill var utan tvivel vad som nu har framhållits, sålunda att 1700-talet var svenskt i seder, språk och allmän prägel på helt annat sätt än den föregående perioden, med dess massinströmning av intryck utifrån; icke heller Gustavianska tiden — för att använda Tegnérs formulering ”fantastisk, flärdfull, utländsk om du vill” — var utländsk i djupare mening, såsom den tidens stora skalder Kellgren, Bellman och Lidner visa; möjligen kan man finna någon liten del av förklaringen i fortsättningen av Tegnérs karakteristik: ”vad gustaviskt var blev även svenskt.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free