Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Befolkningsutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
Befolkningsutveckling
När man övergår från dessa andliga höjder till det ekonomiska livet
i egentlig mening, så visar det sig genast att man har fått en grundval
för kännedomen därav som bittert har måst saknas för
framställningen av allt det föregående. Det gäller befolkningsstatistiken, som
upplyser om det mest grundläggande i samhällslivet, själva den
demografiska utvecklingen. Allt ifrån fredstidens inträde 1721 har
man numera en befolkningsstatistik, som visserligen före 1750 är
mycket torftig mot vad som komma skulle men som likväl sätter
iakttagaren i stånd att år för år följa de grundläggande dragen av
utvecklingen på ett sätt som saknar motstycke för alla föregående
perioder. Med år 1749 börjar den officiella svenska
befolkningsstatistiken, Tabellverket, som utgör en av Sveriges största kulturinsatser,
ojämförligt äldst som det är i hela världen och med en mogenhet
från första stunden som knappast kan förklaras uttömmande. Insatsen
var främst svenska prästerskapets, ty hela statistiken grundades på
kyrkoböckerna, och dess kvalitet förutsatte att dessa voro omsorgsfullt
förda och tillfredsställande bearbetade. För vad som nu skall sägas
om befolkningsförhållandena och befolkningsutvecklingen är det
nödvändigt att lägga vid sidan det till boken fogade stora diagrammet
över befolkningsrörelsen i Sverige sedan 1720; framställningen utgör
i viss mån en kommentar till detta diagram.
Först måste emellertid något sägas om totalbefolkningens
utveckling. Det har redan nämnts i föregående kapitel att folkmängden i
egentliga Sverige med tämligen stor tillförlitlighet kan sättas till
1 440 000, något under halvannan million. I mitten av århundradet,
sålunda 1750, hade denna siffra stigit till 1 780 000, drygt 1 3/é
million. Vid sekelskiftet 1800 hade siffran ytterligare stigit till 2 352 000,
sålunda drygt 2^3 million; vid periodens slutpunkt 1815 var siffran
ytterligare 100 000 personer större och närmade sig följaktligen 2 V2
million.
Efter all sannolikhet innebar detta en långt större folkökning än
som någonsin förut hade ägt rum i Sverige; bifogade tabell ger en
föreställning om dess storlek såväl hela perioden igenom som för dess
olika delar. Emellertid är det skäl att jämföra de mycket högre siffror
för den årliga folkökningen som därav framgå med den ökning som
antagits ha varit utmärkande för århundradet före 1720. Denna har
(ovan 134) satts till 2.2 °/oo, en siffra som är lägre än den man finner
för någon tioårsperiod under den nu ifrågavarande tiden, endast med
undantag för åren 1801—10, då finska kriget inträffade och
medförde stor förödelse också inom egentliga Sverige, framför allt genom
fältsjukans härjningar. För femårsperioder, som den bifogade tabel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
