- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
163

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Land och stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Land och stad 163 Städernas folkmängd frånsett Stockholm Ar Absolut I % av egentliga Sveriges totalbefolkning stadsbefolkning 1760 ............. 110 500 5.8 61.4 1800 ............. 153 920 6.6 67.1 1850 ............. 258 460 7.4 73.5 Följaktligen faller tyngdpunkten för de svenska städernas historia, frånsett Stockholm, i alldeles utpräglad grad på de senaste tvåhundra åren, vilket den vanliga behandlingen av ämnet hittills snarast har varit ägnad att dölja. Så t.ex. hade Göteborg, vars historia endast är skriven fram till 1718, på 1670-talet en folkmängd som förmodligen endast var 4 000 å 4 500, omkring en tiondel av Stockholms, medan den 1757 hade stigit till 11.4 %, 1800 till 17.o % och 1850 till 28.o % av huvudstadens; nu håller sig siffran strax under hälften av Stockholms, 48.1 %. Detsamma gäller i ännu högre grad exempelvis Malmö och var i detta fall ännu mer än för Göteborg en verkan av 1800-talet; år 1800 var sålunda folkmängden i Malmö endast obetydligt över en tjugondei av Stockholms men är nu åtskilligt över en fjärdedel därav. Trots sin stagnation förblev Stockholm Sveriges ojämförligt största stad, ja, har alltid förblivit det, och det är därför viktigt att man kan följa dess utveckling i detalj på helt annat sätt än fallet är med den övriga stadsbygden. Själva utvecklingen var däremot allt annat än lycklig. Det är ej för mycket sagt, att Stockholm företedde sociala förhållanden som endast kunna kallas skrämmande. Nu var detta visserligen i och för sig fallet i alla större städer också utomlands under den tiden, och Rousseaus förkunnelse av lantlivets överlägsenhet hade så till vida ett starkt verklighetsunderlag. Om Paris omedelbart före franska revolutionen sade t.ex. en engelsk iakttagare att gatorna voro löpgravar dragna genom gödselhögar; på en mils avstånd utanför Berlin kände man stanken från staden; och Linnés omdöme om Hamburg gick ut på att den vackra staden luktade som ett avträde, ”ty lorten står i diken som vatten”. Så till vida hade det ju ej varit märkvärdigt om förhållandena också i Stockholm hade lämnat mycket övrigt att önska, trots att staden var långt mindre än de nu nämnda utländska. Emellertid visar sig det egendomliga förhållandet att dödligheten i Stockholm förefaller rent av ha varit betydligt högre än i de utländska mycket större städerna. Utomlands brukade man räkna med en efter våra begrepp så ofantligt hög dödlighet i de större städerna som 4 % om året; men det dröjde ända till 1870-talet innan Stock-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free