Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Land och stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Land och stad 163
Städernas folkmängd frånsett Stockholm
Ar
Absolut
I % av egentliga Sveriges
totalbefolkning stadsbefolkning
1760 ............. 110 500 5.8 61.4
1800 ............. 153 920 6.6 67.1
1850 ............. 258 460 7.4 73.5
Följaktligen faller tyngdpunkten för de svenska städernas historia,
frånsett Stockholm, i alldeles utpräglad grad på de senaste tvåhundra
åren, vilket den vanliga behandlingen av ämnet hittills snarast har
varit ägnad att dölja. Så t.ex. hade Göteborg, vars historia endast är
skriven fram till 1718, på 1670-talet en folkmängd som förmodligen
endast var 4 000 å 4 500, omkring en tiondel av Stockholms, medan
den 1757 hade stigit till 11.4 %, 1800 till 17.o % och 1850 till 28.o %
av huvudstadens; nu håller sig siffran strax under hälften av
Stockholms, 48.1 %. Detsamma gäller i ännu högre grad exempelvis
Malmö och var i detta fall ännu mer än för Göteborg en verkan av
1800-talet; år 1800 var sålunda folkmängden i Malmö endast
obetydligt över en tjugondei av Stockholms men är nu åtskilligt över
en fjärdedel därav.
Trots sin stagnation förblev Stockholm Sveriges ojämförligt största
stad, ja, har alltid förblivit det, och det är därför viktigt att man kan
följa dess utveckling i detalj på helt annat sätt än fallet är med den
övriga stadsbygden. Själva utvecklingen var däremot allt annat än
lycklig. Det är ej för mycket sagt, att Stockholm företedde sociala
förhållanden som endast kunna kallas skrämmande. Nu var detta
visserligen i och för sig fallet i alla större städer också utomlands
under den tiden, och Rousseaus förkunnelse av lantlivets
överlägsenhet hade så till vida ett starkt verklighetsunderlag. Om Paris
omedelbart före franska revolutionen sade t.ex. en engelsk iakttagare att
gatorna voro löpgravar dragna genom gödselhögar; på en mils
avstånd utanför Berlin kände man stanken från staden; och Linnés
omdöme om Hamburg gick ut på att den vackra staden luktade
som ett avträde, ”ty lorten står i diken som vatten”. Så till vida
hade det ju ej varit märkvärdigt om förhållandena också i Stockholm
hade lämnat mycket övrigt att önska, trots att staden var långt mindre
än de nu nämnda utländska.
Emellertid visar sig det egendomliga förhållandet att dödligheten
i Stockholm förefaller rent av ha varit betydligt högre än i de
utländska mycket större städerna. Utomlands brukade man räkna med
en efter våra begrepp så ofantligt hög dödlighet i de större städerna
som 4 % om året; men det dröjde ända till 1870-talet innan Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
