- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
164

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Land och stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) holm mer regelbundet kom ned till sådana siffror. I allmänhet låg dödligheten där vid något sådant som 44 å 49 °/oo, 4 V2 å 5 %, om året, och det förekom hela årtionden då den var så hög som 60 °/oo; under hela trettioårsperioden 1731—60 kom dödligheten aldrig någon femårsperiod under 50 °/oo- Detta var ingalunda uttryck för någon mycket hög dödlighet i Sverige som helhet, såsom ju för övrigt redan tidigare har framgått, utan Stockholms dödlighet höll sig i allmänhet obetydligt under den dubbla rikssiffran, vilket tillstånd får sin rätta belysning när man tillägger att den numera rent av är något lägre än rikssiffran. Trots att också nativiteten i Stockholm var mycket hög och högre än rikssiffran, blev följden därav att det så gott som undantagslöst förelåg överskott av döda, så att staden över huvud taget icke kunde bevara sin folkmängd utan ett ständigt inflyttningsöverskott. Också härvid var kontrasten mot rikets allmänna utveckling mycket stor, ty som tabellen på s. 153 liksom det stora befolkningsdiagrammet visar, utgjorde ju dödlighetsöverskott dar sällsynta undantag, medan tvärtom födelseöverskotten vanligen voro betydliga. Det saknas icke heller beskrivningar av de socialhygieniska förhållandena i Stockholm som peka på ett nästan fruktansvärt tillstånd, med stora träsk inuti staden, en stor ”med as uppfylld reservoar”, igenfyllning av smuts och gödsel i Klara sjö, översvämningar inom staden och upplag för exkrementer litet varstans inne i staden. Därtill kommer att manufakturbefolkningen, som särskilt förekom på Södermalm, säkerligen utgjorde ett mycket dåligt element, samtidigi med att den var utsatt för kanske de sämsta förhållandena av alla Men man kan emellertid också finna en mer allmängiltig förklaring som på nytt belyser tidens ställning mellan ancien och nouveat régime. Farsoterna och den allmänna sjukligheten hade visserliger sin näring överallt, men på landet motverkades de i hög grad av der glesa bebyggelsen, samtidigt med att förläggningen av befolkningen: arbete till fria luften naturligtvis var en viktig hälsofaktor. Stockholm, och i stort sett Stockholm enbart, representerade däremot er ovanligt olycklig förening av det gamla och det nya. Huvudstader var i rätt hög grad industrialiserad, tätt byggd och med nästan alk sina näringar pågående inomhus; men den hade icke fått ens de minsta av den stora hygieniska uppryckning som sedan har gjor platsen till en av de hälsosammaste som över huvud taget förekomma Det socialhygieniska resultatet blev därför förmodligen något av de sämsta, kanske det alla sämsta, som Sverige under 1700-talet had< att uppvisa. Den sociala fördelningen av folkmängden i städerna är känd föi Stockholms vidkommande ävensom för ett fåtal andra städer. I Stock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free