- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
165

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Land och stad - De ekonomiska resursernas ändringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De ekonomiska resursernas ändringar 165 holm voro de moderna dragen givetvis betydligt starkare utpräglade än i landet som helhet. Manufakturbefolkningen utgjorde där 1760 en så hög andel som 12.6 % (1763 rent av 14.8 %), mot endast 0.7 % i riket som helhet och i allmänhet under 5.o % i sådana övriga städer där fördelningen är känd; i Göteborg utgjorde den 5.3 %. Detta är vad som belyser förklaringen till det socialhygieniska läget, såväl för Stockholm som för skillnaden mellan Stockholm och den övriga stadsbygden. Samtidigt var emellertid av lätt förklarliga skäl ståndspersonernas andel långt högre än i riket som helhet; de två nämnda åren utgjorde den respektive 14.4 och 15.4 %, utan att detta tycktes kunna förbättra socialhygienen. De ekonomiska resursernas ändringar När man övergår till frågan om de ekonomiska förhållandena i trängre mening, så lönar det sig att först kasta en blick på vilka förutsättningar som kunde tänkas vara tillfinnandes för en förbättring eller försämring av befolkningens utkomstmöjligheter under 1700-talet i jämförelse med den föregående perioden. Därvid gäller det först verkan av förändringarna utåt. Det svenska väldet hade ju genom frederna efter Karl XII:s död undergått en verklig stympning, trots att i nutida ögon vad som var värt att bevaras i stort sett också blev räddat. Det innebar en väldig minskning i territoriet att alla Östersjöprovinserna, och de nordtyska besittningarna med ett obetydligt undantag, ävensom Kexholms län i Finland utlämnades på en gång, och om någonsin minskning av ett rikes territorium skulle ha haft ofördelaktiga ekonomiska följder, så kunde man tycka att detta borde ha varit fallet med Sverige efter 1720. Emellertid visar en närmare undersökning att skadan för den inom Sveriges gränser bevarade befolkningen icke kan ha varit mycket stor, väl att märka i materiell ekonomisk motto. Den av de förlorade provinserna som hade haft den största betydelsen för Sveriges försörjning som helhet under 1600-talet var Livland, därför att det utgjorde Sveriges kornbod, sedan Sverige hade fått behov av en visserligen ganska obetydlig men mer eller mindre regelbunden spannmålsinförsel, vilket måste ha inträffat senast omkring 1680-talets mitt. Emellertid är det å andra sidan klart att förlusten av Livland icke behövde medföra någon svårighet på denna punkt, för den händelse spannmålen också i fortsättningen kunde införas från Livland på oförändrade villkor. Freden i Nystad fastställde nu tullfri export av spannmål till Sverige upp till ett belopp som länge visade sig tillräckligt och som senare höjdes, så att även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free