- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
166

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - De ekonomiska resursernas ändringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) den ökade börda sona skulle ha legat i tullbetalning för vad sona förut hade ingått tullfritt under större delen av tiden saknades och under ingen del av tiden spelade någon väsentlig roll. Viktigare var i verkligheten den stora andel sona Livland bar av det svenska väldets totala utgifter; men genom att de politiska anspråken samtidigt minskades till följd av stormaktsväldets upplösning måste denna förlust i ganska hög grad ha kompenserats. Före reduktionen skulle Livlands förlust ha gjort sig starkast kännbar för den svenska högadeln, som hade särskilt stora donationer där, vilket för övrigt också var fallet i de övriga ”transbaltiska” provinserna; men när nu reduktionen hade kommit emellan, så var det svenska kronan som i adelns ställe blev lidande. Hur stor roll detta spelade i reduktionens totalresultat framgår av det slående faktum att icke mindre än gott tre femtedelar av hela beloppet, räknat efter gårdarnas ”ränta”, träffade provinserna på andra sidan Östersjön. Förmodligen utgjorde dessa två poster, överskottet i Livlands budget och avkastningen av de reducerade godsen i Östersjöprovinserna och Nord-Tyskland, de viktigaste materiella förlusterna, som då alltså skulle ha gällt den svenska kronan eller Sveriges statsfinanser. I trängre mening ekonomiska förluster fanns det däremot icke mycket av, i det att sådana rubbningsverkningar som annars vanligen följa av gränsflyttningar och som ofta utgöra dess största skadeverkningar i detta fall nästan alldeles saknades, på grund av de påfallande svaga ekonomiska band som förenade det svensk-finländska kärnlandet med dess provinser på andra sidan Östersjön. Detta faktum bestyrker att snittet gjordes där enhetligheten var minst. I förhållande till de territoriella förlusternas totala omfattning kan man därför ej finna att de materiella olägenheterna för den kvarvarande befolkningen voro stora. Uppmärksamheten måste sedan flyttas till sådana faktorer som både före och efter 1720 befunno sig inom Sveriges gränser. Den enda viktiga negativa faktorn på detta område utgjorde den starka nedgången i kopparhanteringen; men i likhet med Livlands förlust motvägdes den av de minskade politiska anspråken, vilka ju kopparen i första hand hade fått tillgodose. På nästan alla andra punkter före-lågo framsteg, också om dessa visst icke voro jättelika. Järnhanteringen ställde sig under 1700-talet enastående fördelaktig, varemot visserligen å andra sidan vägde att den icke undergick någon kvantitativ tillväxt; och jordbruket blev åtminstone föremål för en påbörjad uppryckning. Allt inberäknat kan det därför ej råda något tvivel om att man närmast hade att vänta en förbättring av utkomstmöjligheterna. Hur därmed i verkligheten förhöll sig kan belysas med ett material

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free