- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
167

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - De ekonomiska resursernas ändringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De ekonomiska resursernas ändringar 167 som har sina motsvarigheter under alla de tre här hittills behandlade århundradena, nämligen de utspisningsstater som stå till förfogande för ett antal gårdar. Det är tydligt att sådana siffror ge ett otillräckligt uttryck för den sammanlagda försörjningens belopp. Men frånsett andra fördelar av redovisningssättet är det, inom sina oundgängligen snäva gränser, i stånd att ange hur mycket som stod till förfogande per individ, dvs. sedan icke blott produktionens resultat som dividend utan också folkmängden som divisor hade fått göra sig gällande, så att ej blott produktionsökningens utan också folkökningens inverkan ingår i resultatet. Medan 1600-talet hade företett en stark nedgång, kanske med en tredjedel, av utspisningen omkring 1500-talets mitt, så inträdde nu en obetingad förbättring, som visserligen icke bragte upp läget till vad jag förut har kallat den lyckliga tiden i svenska folkets historia men som åtminstone innebar ett steg i denna riktning. Om man fasthåller det sätt att behandla materialet som tidigare har kommit till användning, nämligen att räkna ut det fysiologiska näringsvärdet i kalorier per dag och individ, så blir resultatet följande. Medan kalorisumman omkring 1500-talets mitt hade legat så högt som något över 4 000, men under 1600-talet hade sjunkit till något sådant som 2 500 å 2 900, så rör man sig för 1700-talet med siffror som åtminstone för manliga arbetare genomsnittligt förefalla ha legat vid 3 400 å 3 500, fastän exempel förekomma ned till 3 000 och t.o.m. därunder samt upp till 4 000. Eftersom flertalet bland dessa siffror låg högre än de högsta under 1600-talet, så är standardhöjningen ganska oemotsäglig. Visserligen måste det å andra sidan tilläggas, att kvinnoarbetet uppvisade mycket ogynnsammare läge. Gårdsräkenskaperna — som ligga till grund för samtliga dessa undersökningar — gjorde för de föregående århundradena över huvud taget ingen skillnad på drängar och pigor, vilket väl får tydas så att dessa åto vid samma bord och att alltså ingen skillnad var möjlig i räkenskaperna dem emellan. Om denna tolkning är riktig, får man emellertid kanske antaga att drängarna i allmänhet förtärde mer än pigorna, dvs. att de föregående århundradenas siffror för drängarna äro något för låga och för pigorna något för höga. Under 1700-talet hade skillnaden mellan utspisningen för drängar och för pigor blivit ganska stor, genomsnittligt kanske som 4 : 3, men ned till 3 : 2. Även pigornas utspisning höll sig emellertid vanligast omkring de högsta som 1600-talet hade att uppvisa för drängar och pigor gemensamt; och t.o.m. för dem måste det därför ha förelegat någon förbättring, också om den ej var stor. Resultatet är alltså för det första att resurserna hade ökats avsevärt i förhållande till de anspråk som ställdes på dem, närmast från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free