Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - De ekonomiska resursernas ändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De ekonomiska resursernas ändringar 167
som har sina motsvarigheter under alla de tre här hittills behandlade
århundradena, nämligen de utspisningsstater som stå till förfogande
för ett antal gårdar. Det är tydligt att sådana siffror ge ett
otillräckligt uttryck för den sammanlagda försörjningens belopp. Men frånsett
andra fördelar av redovisningssättet är det, inom sina oundgängligen
snäva gränser, i stånd att ange hur mycket som stod till förfogande
per individ, dvs. sedan icke blott produktionens resultat som
dividend utan också folkmängden som divisor hade fått göra sig
gällande, så att ej blott produktionsökningens utan också folkökningens
inverkan ingår i resultatet.
Medan 1600-talet hade företett en stark nedgång, kanske med en
tredjedel, av utspisningen omkring 1500-talets mitt, så inträdde nu
en obetingad förbättring, som visserligen icke bragte upp läget till
vad jag förut har kallat den lyckliga tiden i svenska folkets historia
men som åtminstone innebar ett steg i denna riktning. Om man
fasthåller det sätt att behandla materialet som tidigare har kommit
till användning, nämligen att räkna ut det fysiologiska näringsvärdet
i kalorier per dag och individ, så blir resultatet följande.
Medan kalorisumman omkring 1500-talets mitt hade legat så högt
som något över 4 000, men under 1600-talet hade sjunkit till något
sådant som 2 500 å 2 900, så rör man sig för 1700-talet med siffror
som åtminstone för manliga arbetare genomsnittligt förefalla ha legat
vid 3 400 å 3 500, fastän exempel förekomma ned till 3 000 och
t.o.m. därunder samt upp till 4 000. Eftersom flertalet bland dessa
siffror låg högre än de högsta under 1600-talet, så är
standardhöjningen ganska oemotsäglig. Visserligen måste det å andra sidan
tilläggas, att kvinnoarbetet uppvisade mycket ogynnsammare läge.
Gårdsräkenskaperna — som ligga till grund för samtliga dessa
undersökningar — gjorde för de föregående århundradena över
huvud taget ingen skillnad på drängar och pigor, vilket väl får tydas
så att dessa åto vid samma bord och att alltså ingen skillnad var
möjlig i räkenskaperna dem emellan. Om denna tolkning är riktig,
får man emellertid kanske antaga att drängarna i allmänhet förtärde
mer än pigorna, dvs. att de föregående århundradenas siffror för
drängarna äro något för låga och för pigorna något för höga. Under
1700-talet hade skillnaden mellan utspisningen för drängar och för pigor
blivit ganska stor, genomsnittligt kanske som 4 : 3, men ned till 3 : 2.
Även pigornas utspisning höll sig emellertid vanligast omkring de
högsta som 1600-talet hade att uppvisa för drängar och pigor
gemensamt; och t.o.m. för dem måste det därför ha förelegat någon
förbättring, också om den ej var stor.
Resultatet är alltså för det första att resurserna hade ökats avsevärt
i förhållande till de anspråk som ställdes på dem, närmast från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
