- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
168

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - De ekonomiska resursernas ändringar - Jordbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

168 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) statens sida, men också att denna förbättring icke helt och hållet hade tagits ut i form av folkökning utan lämnat utrymme för en ej alldeles obetydlig standardförbättring. Detta utgör alltså en viktig del av beviset för vad som tidigare har sagts i samband med den demografiska utvecklingen. Slutsatserna få också ett — visserligen svagare — stöd genom att den mantalsskrivna befolkningen visar så mycket starkare ökning än totalbefolkningen, ty detta måste närmast ha inneburit att mantalskommissarierna ansett en ökad del av invånarna i stånd att betala mantalspengar jämte de övriga skatter som utgingo efter deras norm. En sådan jämförelse kan närmast antagas ligga i underkant av den faktiska utvecklingen, därför att man icke kan räkna med skärpt utan snarare med försvagad kontroll från myndigheternas sida i samband med att statsbehoven minskades och regeringarnas maktfullkomlighet samtidigt försvagades. Jordbruk I fråga om de olika näringarna säger det sig självt att jordbruket förtjänar den ojämförligt största uppmärksamheten. Dess tidigare läge framgår av vad som redan har sagts i föregående kapitel, och vad det här närmast gäller är huruvida 1700-talet däri medförde någon väsentlig ändring. Svaret på frågan är otvivelaktigt att jordbrukets grundtyp förblev oförändrad, men att man icke desto mindre kan peka på några viktiga förändringar, som i allmänhet gingo i riktning av ökat resultat men också i ett viktigt hänseende försvårade situationen. Den första och mest påtagliga förändringen låg i tillkomsten av ett växtslag och ökad utbredning för ett annat. Det senare var havren, som gjorde tydliga framsteg och som därigenom måste antagas ha givit någon förbättrad fodertillgång, eftersom havren visserligen också användes som brödsäd, men förmodligen i högre grad än de övriga sädesslagen som fodersäd. Havreodlingen hade förekommit i västra Sverige redan tidigare och hade börjat tränga sig fram starkare i Bergslagen som helhet under 1600-talet. Under den nu ifrågavarande perioden spred odlingen sig emellertid över nya områden i både södra och mellersta Sverige samt i Norrland, som sädet på mager jord och utjordar över huvud taget, ävensom efter vad det förefaller icke obetydligt också i trakter med ensäde, där det alltså var ensamt sädesslag. Eftersom en annan av de stora förändringarna bestod i nyodlingens starka utbredning, så kan man därför antaga att ganska mycket havrejord kom att sättas under plog. En av de största kräftskadorna i det gamla svenska jordbruket, nämligen svältfödning av kreaturen, får antagas i någon mån ha begränsats därigenom, var-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free