- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
172

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Jordbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

172 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) Framför allt var det emellertid nyodlingarna som utgjorde ett huvudmoment i utvecklingen. Nyodlingsverksamhet hade ju spelat stor roll redan under 1600-talet, och en jämförelse mellan de två perioderna pekar på att jordbrukets typ fortfarande i det väsentliga förblev den gamla. Men detta hindrar icke att nyodlingens karaktär i rätt hög grad hade ändrats sedan föregående århundrade. Då bar den prägel av inre kolonisation, det var då nya bygder, nämligen skogsbygderna, som sattes under plog. Nu däremot var det åtminstone till mycket stor del i de redan sedan gammalt odlade trakterna som ny jord upptogs över hela landet, t.o.m. i Skåne och Halland. Medan detta gällde redan under 1700-talet, så stimulerades rörelsen ännu mer genom höga spannmålspriser i början av det följande århundradet. Åtminstone sedan denna tid har ivem att öka arealen, i stället för att odla redan upptagen areal intensivare och mer rationellt, varit utmärkande för de svenska bönderna, tydligen delvis på grund av en viss stolthet över att ha så mycket öppen jord som möjligt; redan Hans Järta varnade, på grund av gödselns otillräcklighet, emot denna tendens i sin ryktbara femårsberättelse för Kopparbergs län 1818/22. I alla händelser kan det icke råda tvivel om att ett våldsamt intresse för nyodlingen började redan under 1700-talet. Från år 1779 har man exempelvis följande yttrande, som icke hänför sig till någon särskild landsdel: ”Överallt ser man åkerjorden utvidgad, de där inom befunna lindor uppbrukade, stora stycken av utmarker inhägnade och uppodlade, torp anlagda, vretar upptagna, skarpa ängar och hagar förvandlade till åkrar och dessa i allmänhet bättre odlade och danade än fordom.” För 1800-talets två första årtionden överflöda uppgifter om nyodlingarnas utbredning, och hushållningssällskapet i Värmlands län, som tycks ha varit det där rörelsen drevs längst, skrev 1810 att odlingsnitet hade gjort inkräktning på själva bergen och förvandlat beteshagarna till åker — det sistnämnda särskilt värt att lägga märke till. På olika håll omtalades en ökning av sädesproduktionen med så mycket som en fjärdedel. Nyodlingsverksamheten gick tillsammans med hemmansklyvning, sålunda uppdelning av de gamla brukningsdelarna i flere, en fråga som strax skall upptagas för sig. En mycket viktig sida av utvecklingen, närmast i herrgårdsbygderna, var också den särskilt starka ökningen i torpbildning, som kan ha gått tillbaka till tider innan man — i befolkningsstatistiken — kan följa den övef hela landet. I fråga om Kronobergs län kan man se att mot 142 torp år 1686 stodo icke mindre än 923 år 1766 och 1 828 år 1805. För landet som helhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free