- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
173

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Jordbruk - Skiftesväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skiftesväsende 173 peka befolkningsstatistikens siffror i riktning av att det förekom 2 V2 gånger så många torpare år 1815 som år 1751. Det visade sig emellertid nu det karakteristiska resultatet att denna starka utveckling — säkerligen den viktigaste som ägde rum på jordbrukets område under perioden — icke kunde gå för sig utan att bringa förutsättningarna för jordbrukets övriga bestånd i verklig fara. Det gamla jordbrukssystemets orörlighet var så stark att vad som ur andra synpunkter utgjorde uppenbara framsteg i produktresultat icke kunde förenas med systemet i övrigt. Särskilt genom den form som nyodlingarna togo efter de nu angivna linjerna kommo de nämligen i första rummet att gå ut över betesmarkerna, och det redan förut alltför knappa fodret blev därigenom ännu mer otillräckligt. Det blev därför ofrånkomligt att spränga den gamla ramen, när den icke längre kunde få plats för det nya. Detta var också vad som skedde, fastän utvecklingen tog lång tid; och därmed började grunden läggas till den förändring som nästan utgjorde förutsättningen för alla de andra. Skiftesväsende Det gäller skiftesväsendets tillkomst. Redan från början bör då betonas att denna grundläggande förändring i jordbrukets gamla struktur hade två olika sidor, som visserligen stodo i inbördes förbindelse men vilkas verkningar i hög grad gingo i sär. Den ena sidan bestod i bytvångets och ägoblandningens upphörande på den odlade jorden, den andra åter i allmänningsj ordens och utmarkens uppdelning på de olika bydelägarna. Det är lätt att följa skiftesväsendets öden i litteraturen och lagstiftningen, men man måste akta sig för att överskatta inflytandet från någondera faktorn; och för den faktiska utvecklingen har man mycket sämre hållpunkter, därför att jordbruket särskilt i bondebygder över huvud taget har varit mycket svårare att belysa med statistiskt material än nästan någon annan gren av näringslivet. I alla händelser blir det nödvändigt att ta sin utgångspunkt i de två förstnämnda faktorerna. Impulsen till skiftesväsendet togs av Jacob Faggot, sedermera överinspektör för lantmäteriet men samtidigt ledamot och till en tid sekreterare i Vetenskapsakademien, till vars ivriga förfäktare av ekonomiska framsteg på alla områden han hörde. Första gången han bragte frågan på tal var genom sin sedermera ryktbara broschyr Svenska lantbrukets hinder och hjälp, som kom år 1746 och senare (1755) följdes av en skrift, kallad Om allmänna tillståndets sjukdom och bot. Inom hela Frihetstidens våldsamt forsande broschyrlitteratur finns det knappast något som i betydelse kan jämföras med dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free