- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
174

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) två skrifter, också om även deras inverkan lätt kan överskattas. Faggot var över huvud taget i hög grad ett bam av sin tid, liksom givetvis hans ställning som lantmätare bidrog att öka hans intresse för vad som måste ge lantmätarna mer sysselsättning än nästan någonting annat. I vad mån ett utländskt inflytande spelade in är icke undersökt och svårt att avgöra. Såvitt bekant hade skiftesverksamheten före 1700-talets mitt egentligen haft betydelse i England, där den var mycket gammal men där den å andra sidan icke tog någon starkt ökad fart förrän senare under 1700-talet; och Englands inflytande hos Faggot är åtminstone icke fastställt. Det är därför icke omöjligt att hans insats präglades av ganska stor originalitet. Första steget till en realisering av de nya idéerna kom mycket kort tid efter Faggots första framträdande, nämligen redan genom stor-skiftesstadgan 1749. Det hette däri att om jorden genom tegskifte var mycket sönderdelad i smala remsor och ”spjäll”, så skulle lantmätarna med allt nit och foglighet föreställa byamännen skadan därav och under förutsättning av allas samtycke jämka ägorna till en för varje gård, eller åtminstone till så få storskiften som möjligt. Så urgammal som ägoblandningen var, kunde det ej väntas någon verkan av till den grad mjuka bestämmelser; en ordning som krävde allas bifall hade inga utsikter, och Faggot hade också från början ställt sig på den motsatta ståndpunkten, att en enda bydelägare skulle ha ”vitsord” till förmån för skifte, dvs. ha rätt att ensam genomdriva det. Å andra sidan är det givet att en sådan ståndpunkt var icke långt ifrån revolutionär, eftersom den ju åsyftade att tvinga bönderna till att byta bort sin jord mot annan. Lagstiftningen fortsatte emellertid och fick sitt genombrott med en förordning av 1757 samt kulminerade i 1783 års lantmäteriförordning. Därigenom förverkligades Faggots tanke, i det att vitsordet definitivt överflyttades på den enskilde byamannen. I princip skulle det nu egentligen bara finnas ett skifte för var hemmansdel, och det föreskrevs att den som påyrkade det för sin egen del skulle ha rätt att få sina ägor sammanlagda till en, också om de andra fortfarande fingo flere. Ännu denna möjlighet för frihet medförde emellertid att den mer radikala förändringen ej kunde genomdrivas, ty det är givet att den enes jordfördelning drog med sig den andres; och verkligheten måste därför komma att te sig på annat sätt. Det skulle dröja länge innan skiftet mer allmänt kom att ta prägeln av fullständig sammanläggning för varje särskild jordägare, ja, strängt taget har detta resultat aldrig mer än i ett begränsat antal fall blivit förverkligat. Det högsta som till en början kunde uppnås var en reduktion av antalet brukningsdelar, vilket också fick namnet storskifte och som småningom bröt sig väg. Man känner icke vare sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free