Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
två skrifter, också om även deras inverkan lätt kan överskattas.
Faggot var över huvud taget i hög grad ett bam av sin tid, liksom
givetvis hans ställning som lantmätare bidrog att öka hans intresse
för vad som måste ge lantmätarna mer sysselsättning än nästan
någonting annat. I vad mån ett utländskt inflytande spelade in är
icke undersökt och svårt att avgöra. Såvitt bekant hade
skiftesverksamheten före 1700-talets mitt egentligen haft betydelse i England,
där den var mycket gammal men där den å andra sidan icke tog
någon starkt ökad fart förrän senare under 1700-talet; och Englands
inflytande hos Faggot är åtminstone icke fastställt. Det är därför icke
omöjligt att hans insats präglades av ganska stor originalitet.
Första steget till en realisering av de nya idéerna kom mycket kort
tid efter Faggots första framträdande, nämligen redan genom
stor-skiftesstadgan 1749. Det hette däri att om jorden genom tegskifte var
mycket sönderdelad i smala remsor och ”spjäll”, så skulle
lantmätarna med allt nit och foglighet föreställa byamännen skadan
därav och under förutsättning av allas samtycke jämka ägorna till
en för varje gård, eller åtminstone till så få storskiften som möjligt.
Så urgammal som ägoblandningen var, kunde det ej väntas någon
verkan av till den grad mjuka bestämmelser; en ordning som krävde
allas bifall hade inga utsikter, och Faggot hade också från början
ställt sig på den motsatta ståndpunkten, att en enda bydelägare skulle
ha ”vitsord” till förmån för skifte, dvs. ha rätt att ensam
genomdriva det. Å andra sidan är det givet att en sådan ståndpunkt var
icke långt ifrån revolutionär, eftersom den ju åsyftade att tvinga
bönderna till att byta bort sin jord mot annan. Lagstiftningen
fortsatte emellertid och fick sitt genombrott med en förordning av 1757
samt kulminerade i 1783 års lantmäteriförordning. Därigenom
förverkligades Faggots tanke, i det att vitsordet definitivt överflyttades
på den enskilde byamannen. I princip skulle det nu egentligen bara
finnas ett skifte för var hemmansdel, och det föreskrevs att den som
påyrkade det för sin egen del skulle ha rätt att få sina ägor
sammanlagda till en, också om de andra fortfarande fingo flere. Ännu denna
möjlighet för frihet medförde emellertid att den mer radikala
förändringen ej kunde genomdrivas, ty det är givet att den enes
jordfördelning drog med sig den andres; och verkligheten måste därför
komma att te sig på annat sätt.
Det skulle dröja länge innan skiftet mer allmänt kom att ta prägeln
av fullständig sammanläggning för varje särskild jordägare, ja, strängt
taget har detta resultat aldrig mer än i ett begränsat antal fall blivit
förverkligat. Det högsta som till en början kunde uppnås var en
reduktion av antalet brukningsdelar, vilket också fick namnet
storskifte och som småningom bröt sig väg. Man känner icke vare sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
