Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skiftesväsende 175
hur hastigt detta i allmänhet gick eller hur stark reduktionen blev.
I det fall som vanligen plägar illustreras med kartor, nämligen Bäcks
by i Västergötland, medförde storskiftet en minskning av
brukningsdelarnas antal som ej fullt bragte ned dem till hälften; men hur
allmängiltigt detta var kan icke sägas.
Det är minst av allt egendomligt att motståndet mot skiftet skulle
bli starkt. Utbyte av innehavda jordstycken mot helt andra kunde
ej undgå att verka ytterst pinsamt på en bondebefolkning som sedan
århundraden hade känt sig bunden vid en individuellt bestämd jord;
ändringen stod ju i strid med varje till ett visst föremål bundet
äganderättsbegrepp. Det var också svårt att ordna ersättningen för
mistad jord, och en mängd sins emellan olika synpunkter måste
komma till användning när jord av ett slag skulle evalveras i jord
av ett annat. Slutligen tillkom den mest reala svårigheten, nämligen
vad som skulle ske i den mån en del av byamännen ej kunde få plats
inom den reglerade byns ägor och därför måste flyttas ut, berövas
rätten till sina byggnader inom byn och (eventuellt) vid bygatan samt
därigenom isoleras. Icke blott att detta medförde behovet av nya
byggnader; det gjorde också bonden ur många synpunkter uppryckt
med rötterna och sprängde byn som gemensam samhällsbildning.
Emellertid blev jordbruket i en särskild landsdel föremål för ett
ännu mer revolutionerande ingrepp än den till en början egentligen
ganska tama lagstiftningen innebar. Detta ingrepp kom från en enda
man, storgodsägaren frih. Rutger Maclean på Svaneholm i Skåne,
och började under 1780-talet. Maclean härstammade från en av
1600-talets i förra kapitlet omtalade, skotska kommersiella
invandrare, som hade slagit sig ned såsom köpman i Göteborg men vilkens
avkomlingar med stor förmögenhet blevo storgodsägare i Skåne.
Rutger Maclean hade studerat agrarförhållandena utomlands, särskilt
i England och Skottland, och stod utan tvivel under inflytande av de
stora reformerande godsägarna i England. Han bar i alla hänseenden
den upplysta despotismens prägel — allt för folket, intet genom
folket — liksom traditioner från ett av de mest rationalistiskt
inställda bland europeiska folk, skottarna, möjligen kunna tänkas ha
medverkat. I praktiskt hänseende var hans insats förmodligen
viktigare än Faggots, fastän å andra sidan ganska otänkbar utan vad
som hade gått förut.
Maclean ägde 51 hemman med 40 bönder i fyra byar i Skurup
och därjämte sin sätesgård, som brukades av landbor, allt, även
herrgården, i ägoblandning, men å andra sidan så att hans bönder icke
voro blandade med andra bönder och att han alltså som ensam ägare
kunde göra med jorden vad han ville. Detta sistnämnda underlättade
uppenbarligen i högsta grad både själva saken och sådana metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
