- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
175

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skiftesväsende 175 hur hastigt detta i allmänhet gick eller hur stark reduktionen blev. I det fall som vanligen plägar illustreras med kartor, nämligen Bäcks by i Västergötland, medförde storskiftet en minskning av brukningsdelarnas antal som ej fullt bragte ned dem till hälften; men hur allmängiltigt detta var kan icke sägas. Det är minst av allt egendomligt att motståndet mot skiftet skulle bli starkt. Utbyte av innehavda jordstycken mot helt andra kunde ej undgå att verka ytterst pinsamt på en bondebefolkning som sedan århundraden hade känt sig bunden vid en individuellt bestämd jord; ändringen stod ju i strid med varje till ett visst föremål bundet äganderättsbegrepp. Det var också svårt att ordna ersättningen för mistad jord, och en mängd sins emellan olika synpunkter måste komma till användning när jord av ett slag skulle evalveras i jord av ett annat. Slutligen tillkom den mest reala svårigheten, nämligen vad som skulle ske i den mån en del av byamännen ej kunde få plats inom den reglerade byns ägor och därför måste flyttas ut, berövas rätten till sina byggnader inom byn och (eventuellt) vid bygatan samt därigenom isoleras. Icke blott att detta medförde behovet av nya byggnader; det gjorde också bonden ur många synpunkter uppryckt med rötterna och sprängde byn som gemensam samhällsbildning. Emellertid blev jordbruket i en särskild landsdel föremål för ett ännu mer revolutionerande ingrepp än den till en början egentligen ganska tama lagstiftningen innebar. Detta ingrepp kom från en enda man, storgodsägaren frih. Rutger Maclean på Svaneholm i Skåne, och började under 1780-talet. Maclean härstammade från en av 1600-talets i förra kapitlet omtalade, skotska kommersiella invandrare, som hade slagit sig ned såsom köpman i Göteborg men vilkens avkomlingar med stor förmögenhet blevo storgodsägare i Skåne. Rutger Maclean hade studerat agrarförhållandena utomlands, särskilt i England och Skottland, och stod utan tvivel under inflytande av de stora reformerande godsägarna i England. Han bar i alla hänseenden den upplysta despotismens prägel — allt för folket, intet genom folket — liksom traditioner från ett av de mest rationalistiskt inställda bland europeiska folk, skottarna, möjligen kunna tänkas ha medverkat. I praktiskt hänseende var hans insats förmodligen viktigare än Faggots, fastän å andra sidan ganska otänkbar utan vad som hade gått förut. Maclean ägde 51 hemman med 40 bönder i fyra byar i Skurup och därjämte sin sätesgård, som brukades av landbor, allt, även herrgården, i ägoblandning, men å andra sidan så att hans bönder icke voro blandade med andra bönder och att han alltså som ensam ägare kunde göra med jorden vad han ville. Detta sistnämnda underlättade uppenbarligen i högsta grad både själva saken och sådana metoder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free