- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
177

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skiftesväsende 177 allmän enskiftesförordning. Enskiftet stötte emellertid icke blott på juridiska och andra andliga hinder utan också på rent materiella. Det gick jämförelsevis bra i slättlandskapen, men var outförbart vid bruten terräng med stora olikheter mellan jordarna. Enskiftesförord-ningarna kommo därför närmast att bana väg för de något mindre radikala lösningar som blevo de slutliga och som till sist sammanfattades i 1827 års ända in i detta århundrade gällande förordning om laga skifte. Det föreligger en konkret skildring från 1800-talets tidiga del av hur skiftet verkade i bondesamhället, och därav må några utdrag meddelas: ”På ett litet bord utvecklas kartan över byalagets ägorymd. På en bänk eller vägg uppdrages med krita en ägofigur, motsvarande den som kartan utvisar. Nu göres med kritan försök att efter författningen formera enskiftesplanerna så kvadratiska som omständigheterna medgiva, men med bibehållande av så många åbor som möjligt vid sina gamla bostäder. Den, som häruti bäst lyckas, vinner seger under den därefter uppkommande varma överläggningen.............Äntligen är man ense om läget för den enskiftessökandes plan. Han är naturligtvis utkastad så långt som möjligt på fäladsmarken eller havrejorden.....Snart blir det klart att en allmän enskiftesdelning, för vilken lantmätaren verksamt arbetar, har företräde, och den beslutes...........Därefter kämpas om skyldigheten till avflyttning eller rättigheten till kvarboende. För att lugna sinnena göras så många spetsiga vinklar åt byn som möjligt är, och uti dessa inrymmas platser till kvarboende......I detta skick insändas karta och handlingar till landshövdingens eller generalguvernörens fastställelse. På marken visar sig enskiftesplanernas läge helt annorlunda än man i halvmörkret med blicken på kartan föreställt sig. Alla äro missbelåtna, men all hjälp är avskuren.........Så börjades och så slutades många enskiften. Här vidtager skuldsättningen — för de utflyttande till nybyggnaders uppförande, för de kvarboende, som bibehållits i den bästa eller toftejorden, för att avbörda sig den dryga odlingsersättningen åt dem som fått den sämre jorden.....Den som nu bereser Skånes rika slätter och gläder sig åt de trevliga små eller stora lantgårdarna.......................................— han anar icke de heta tårar, de bittra omsorger som varit dessa härligheters föregångare........Men den stora reformen har blivit genomförd, storverket är fullbordat.” Detta visar hur stora lidanden nästan alla stora ekonomiska och sociala förändringar draga med sig, också när slutresultatet blir ökat välstånd; ty det vållar alltid lidande att bryta former som satt sig fast. Man kan icke göra en omelett utan att slå sönder ägg. Det stora problemet vid skiftesväsendets genomförande var från början till slut byalagens sprängning. Ett samhällsliv, som visserligen hade varit mycket långt ifrån utan friktion och otrevnad men som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free