- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
178

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

178 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) hade givit stöd av grannar åt grannar och med vilket många gamla, glada sedvänjor voro förbundna, bröts till stor del sönder, när byarna avlöstes av den spridda bebyggelsen, med avstånd emellan de olika boningshusen. Och utflyttningen tedde sig sällan välkommen, också när den utflyttade — vilket väl var regeln — fick mer jord än han förut hade haft, därför att jorden var sämre. Det gavs anslag för nybyggnader, men de utgjorde rena obetydligheter och utföllo ofta alldeles för sent, vartill kommo många andra kostnader för att bringa den nya jorden i användbart skick; bland annat klagades allmänt över den utgiftsökning som de numera behövliga inhägnaderna av de särskilda böndernas jord krävde och som särskilt i virkesfattiga trakter liksom Skåne blev en stor svårighet. Nu har skiftesväsendet varit en gemensam företeelse för de allra flesta europeiska länder och har särskilt blivit föremål för stor uppmärksamhet och stark kritik i fråga om England. Man trodde länge att det engelska självägande bondeståndets slutliga likvidering berodde på skiftet. Detta har vederlagts av den nyare forskningen, som visar att storgodsväldet var äldre och icke ens fick något tillskott efter skiftet; men däremot är det ganska oemotsägligt att bondebruket, i motsats till bondejorden, upphörde samtidigt med att skiftesväsendet genomfördes, och det kan ej bestridas att detta sistnämnda hade sin del däri. Å andra sidan förhåller det sig så att verkningarna i Sverige icke blott voro lindrigare än i England utan rent av till stor del voro motsatta de engelska. I Sverige inträffade varken någon avfolkning av jorden till förmån för andra näringar eller någon minskning av den jord som stannade i böndernas händer, nej, bondebruket fick snarast ökad utbredning genom att hemmans-klyvningen stimulerades och alltså ett ökat antal brukare blev självägare. Denna motsats är så påfallande att den förtjänar studeras närmare. Vad först beträffar skillnaden i fråga om vad som inträffade i England men icke inträffade i Sverige, måste man närmast fästa sig vid den ofantliga skillnad i kostnader som genomförandet krävde i de två länderna. I England måste varje särskilt skifte ske genom en egen lagstiftningsakt, en s.k. private act, som skulle antagas av parlamentets båda hus; den proceduren var omöjlig att genomföra utan medverkan av advokater, som i England sedan århundraden ha varit kända för högre arvoden än de flesta andra yrkens utövare. I Sverige hade man åter statsfunktionärer, lantmätare, som åtnjöto lön och endast fingo ett tillskott efter de förrättningar som företogos. Det är också slående hur starkt antalet lantmätare växte samtidigt med skiftesväsendets början. Från 86 år 1756 ökades antalet redan följande år till 141 och efter ytterligare två år till 182 samt omkring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free